Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Kumla kontrakt - Kumla - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
Marocko, Italien och England (1791—1792). Dessa voro
de första stegen, ännu rörande sig på en mera blygsam
alln>ännings område, men likväl med ansatser, som
bebådade en högre flykt.
Efter hemkomsten började den andra perioden af hans
bana. Han förordnades att uppehålla domprosten
Låst-boms föreläsningar i kyrkohistoria och exegetik 1792, blef
teologie licentiat (den högsta teol. examen) samma år
samt prost och. kyrkoherde i Kumla 1796, med tillträde
1798.
Några år senare tog den tredje perioden sin början,
hans äras och ryktes glanstid, som har följande utseende:
på biskopsförslag till Karlstad 1803, till Kalmar 1807, till
Linköping 1809, teol. d:r primus samma år, biskop i
Linköping 1809, tilltr. 1812, ärkebiskop och prokahslär 1819.
Ordförande i bibelkommissionen s. å. En af de 18 i
svenska akademien s. å. Vigde kronprinsparet Oskar och
Josefina 1825 och döpte alla deras barn samt fungerade
såsom en af faddrarne vid vår nu regerande konungs dop
1829. Var ett af Sveriges ombud, då unionen slöts mellan
Sverige och Norge 1814. Medlem af alla möjliga
akademier och . lärda samfund i och utom riket.
Serafimerle-clamot och Karl XIII:s riddare m. m.
Att teckna en mans hela lif af så omfångsrik och
växlande art och verksamhet som R. von Rosensteins,
kan ej ligga inom ramen af denna uppsats. Hans
Kumlatid (1798—1812) vare oss nog; redan denna 14-åriga
period erbjuder åtskilligt af ganska stort intresse. Två
viktiga församlingsfrågor voro från företrädarens tid i Kumla
hvilande, men tarfvade en snar och lyckosam lösning.
Den ena var fattigvården, den andra skolväsendet.
Rosenstein tog itu med dem båda och löste dem till allmän
belåtenhet. Han gick dock icke själf rådigt tillväga, utan
lyckades på öfvertygelsens väg vinna Kumla
hemmansägare för ett förslag, som vittnade om upphofsmannens
synnerligen framsynta blick. "Socknen skulle" —
menade han — "sammanskjuta visst på hvarje hemman åt
de 24 fattiga, som ej kunna gå omkring i socknen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
