Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Edsbergs kontrakt - Edsberg och Hackvad - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
att döma af hans egna anteckningar i den nämda bibeln.
Han var därtill allt för själfständig och hans eforus,
biskopen, allt för despotisk och allenastyrande.
Som bekant var Serenius en af frihetstidens mest
framstående "mössor", så inflytelserik, att hela detta
regemente blifvit kalladt: "Funks, Serenii och Westins
regering". Och som Serenius var mössa, såg han gärna, att
alla hans prester och lärare voro "mössor" och i politik
delade hans åsikter. Men se, det stred, allt för mycket
mot den nye poeseos lektorns principer. Han var en man
för sig, som tänkte och handlade på egen hand. Och
häraf vållades den konflikt mellan biskopen och lektor
K., hvarom han själf försiktigt skrifvit: "uti de ohyggliga
partivändningar, som alla dessa åren kantrade af och an,
kunde jag såsom ämbetsman i ett collegio omöjligen undgå
att räknas till ettdera. Ju mer på ett sådant ställe
(Strengnäs domkapitels sessionsrum) præses (h. e. biskopen)
är energisk, determinerad och nitisk, ju mera vändes alla
förekommande mål till partisaker, och ju mindre pläga
förföljelserna uteblifva längre, hvilket äfven mig
vederfors."
Det dröjde därför ej länge, innan Kempe under
sådana förhållanden började tröttna på den trälsamma
skol-tjänsten och längta efter en plats, där han mera ostördt
kunde egna sig åt det kall, för hvilket hans fromma sinne
syntes mest danadt. Edsbergs pastorat, ej långt från hans
barndomshem, hägrade för honom såsom den idyll, där
han hälst ville framlefva sin ålders dagar. Han sökte,
erhöll och tillträdde Edsberg i sin mannaålders kraft 1772
och verkade där till sin död 1806. Hans ekonomi, som
1780 lidit ett svårt afbräck, då han samma år förlorade
icke blott allt, hvad han i 20 år insatt i presteståndets
änke- och pupillkassa, som "alldeles cederade bonis",
utan äfven den årliga pensionen af 1,296 daler k. m.,
hvarmed han efter sin död velat se sina anhöriga till godo
denna förbättrades under hans mångåriga innehafvande
af Edsbergs pastorat, så att han icke allenast kunde hjälpa
de sina, utan äfven biträda mången fattig. Men som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
