- Project Runeberg -  Strengnäs stifts herdaminne. 4. Örebro, Askers, Glanshammars, Kumla och Edsbergs kontrakt /
636

(1901) [MARC] Author: Klaës Alfred Hagström - Tema: Biography and Genealogy, Närke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Edsbergs kontrakt - Kvistbro

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

636

märken på sina runostenar åt dem, som nedlagt någon
kostnad vid brobyggnader och således eftervärlden gifvit
landet däromkring namn af Kvistbro. Deras verk
behöfdes icke vara så fasta, som nu förtiden; därför gjorde
(de) sig icke så stor möda med stenbroar eller dylika.
När deras resor skedde merendels til fot och ganska sällan
til häst; när de icke visste af kanonen och dylika svåra
krigstyg, som giöra vår tids verk så besvärliga, som deras
behändiga; när man var nöijd at låta sin boning stå stilla
och icke rulla den omkring p¾, fyra hiul, och folket sällan
reste oftare än i de viktigaste ärenden; då kunde en
kvistbro vara bequämlig til öfverfart. De sammanförde
kvistar vid strömmen, när nöden så omträngde, som
tie-nade til bro, intil dess andra tider och nödvändigheter
förskaffade dem en bro af ekeplankor.

Skulle Kvistbro skrifvas Qvesbro, torde det deriveras
af "qvesa", vattenpöl, eller "qvasas", öfverflödig källa (se
Spegels Glossarium Sveo-Gothicum). Kan ock hända, det
härstammar af kvista (scil. springa), emedan båda
stränderna med sina backar tyckas liksom fösa de resande
neder till broen, den de då skola kvista eller springa
öfver. När ändtligen kyrkan bygdes, blef hon kallad
efter denna bekanta bro Kvistbro.

Kvistbro hörde i början såsom annex under Knista.
Men kyrkoherde Rondelitius i Knidsta gjorde ansökan till
konungastolen at blifva befriad ifra själavården uti
Kvistbro Capeli, hälst socknarne voro vidlyftiga och önskade
och behöfde hvar sin pastor. Detta skedde för at få sin
måg, som var Capellan i Kvistbro, till kyrkoherde
därstädes; ty det är kunnigt, at gubben var äregirig, och
människors passioner tillskapa någon gång vackra
gier-ningar, då de collidera. Fick sin åstundan för mågen
verkställd, ty drottning Christinæ stadfästelsebref kom
där på, som förklarar, at Kvistbro Sacellani skulle ifra
den tiden vara en särskild församling ifra Knidsta och
hafva sin enskilda kyrkoherde. Drottning Christinæ
stadfästelsebref 1650 27/8.

Socknen har ock sina sägner, som anknyta sig dels

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:24:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strher4d/0639.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free