Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Edsbergs kontrakt - Viby - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
663
oket släppte och förses med sådana lägenheter i stiftet,
som motsvara hvars och ens förtjänst, och ett år af deras
mödosamma arbete bör räknas för andras tvänne1’’’.
Han beskrifves såsom "en stilla och foglig man".
I sitt gifte med en Hagman hade han barnen: Elisabet
f. 1719, g. m. kkoh. J. Lundmark i Lerbäck; Anna Kajsa
f. 1728, trolofvad med dåvarande lektorn i Str., sedermera
kkoh. i Ö.-haninge, Daniel Lundmark, men hon dog före
vigseln; Ulrika f. 1728, död 1814¾ g. m. rektorn i Örebro Anders
Lundmark; Anna Margareta, g. m. bergsfogden Karl Erik
Hasselström; Sveno, död såsom barn.
19. Magnus Johannis Engzelius (1750—94) f. 1703 9/7
vid Anderslunda i Stenkvista, där f. var kkoh. Gymn. i
Str. 1715. Stud. i Ups. 1721. Fil. mag. ib. 173418/(5. Eloqu.
& poes. lektor i Str. 1739. Lektor i fil. och hist. 1741.
Pvgd i Str. 1743 13/]2. Led. af konsist. 1744. Orator på
gymn. vid kronprins Gustafs födelse 1746. Rektor gymn.
1742 och 48. Kkoh. här 1749, tilltr. 50. Kontr.-prost s. å.
Præs. 1764. Riksdagsman 1765 och 71. Död 1794 6/10
såsom stiftets senior.
Under prosten Engzelii 44-åriga tjänstetid hann
åtskilligt blifva uträttadt till församlingens gagn.
På kimskcvpsodlingens område togs ett ingalunda
oviktigt, om än icke särdeles stort steg, i det att församlingen
år 1779 antog en "barnalärare", den första ringa
begynnelsen till ett folkskoleväsen i socknen.
Det sedliga lifvet i församlingen hämmades under hans
tid, liksom under efterträdarnes, mycket af
husbehofsbränningen. Kroglif och därmed sammanhängande oseder
voro icke ovanliga och utgjorde ett stort hinder för de
goda inflytelser, som kyrkan möjligen kunde utöfva.
Hurudant det religiösa lifvet i socknen var på denna
tid, är svårt att säga, sannolikt mycket ljumt. Tidens
allmänna skaplynne var ljumhet och ytlighet i religiöst
afseende.
Med en viss stränghet beifrades oskick vid
gudstjänsten (ännu 1792 förekom stockstraff), men att det religiösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
