Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 18. Tomas (1430—1443)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
människa eller för en dödlig människa. Är du en dödlig
människa, tänk då livar dag, att världen är omskiftelig ...
Ja, jag vill gifva dig ett godt råd“ —• slutar den gamle
Engelbrektsvännen — “gör i dag det som du med lika
och ära kan svara för i morgon och så i år, att du kan
svara åt året. Tag dig ett annat sinne och förskona Gud
och den heliga kvrkan“. Vi märka, att det är ett modigt
tal, som biskopen för, när han i förebrående ton gör ord-
ningens språk hördt inför landets mäktigaste man.
Det var gifvet att en man utrustad med en sådan
själfständighet och en så klar blick för tidens kraf, skulle
komma att göra sig gällande på alla områden. Och det
fanns ej heller någon af den tidens märkligare tilldragelser,
i hvilken ej Tomas tog en mera inflytelserik del; och så-
dana händelser voro på hans tid synnerligen rika och tätt
på hvarandra följande. Dock är han i historien mera
känd som rådsherre än som biskop, har efterlämnat flera
spår på det politiska än på det kyrkliga lifvets område,
såsom ock i allmänhet förhållandet var med medeltidens
biskopar här i landet. De ägde ock sina befästade slott,
såsom Stäket, Leckö, Munkeboda, Tvnnelsö, Grönsö, hvilka
mera buro prägeln af en krigares än en stiftsherdes bo-
ning. Emellertid hann T. under sin 12-åriga förvaltning
uträtta ganska mycket för sitt stift. Han försåg sin dom-
kyrka med nytt torn och nya klockor 1443, tillsåg, att
likviden af Strengnäs domkyrkas fordran i Bo Jonssons
kvarlåtenskap ordentligt gäldades, hade ett vaksamt öga
på sina klerker och beifrade allvarligt försumlighet och
slarf i lära och lefverne; vidare förordnade han om guds-
tjänster och messor, utdelade aflat m. m.
Mest bekant är T. för den ställning han intog till
Engelbrekts sak. Och att han af hela sin öfvertygelse
deltog i dennes frihetskamp, därom vittna de icke blott i
rim, utan ock i regelbundna strofer af honom författade
kväden, hvilka, om ej för annat, åtminstone i det afseendet
äro märkvärdiga att de representera en ålder af mer än
450 år och således näst Havamal torde vara de äldsta
dikter vi äga. Utom en visa om “den förvunna troheten11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
