Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 20. Sigge II Ulfsson Sparre (1449—1463) - 21. Johannes Magni (1463—1479)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
och den senare fängslas, så uppreser sig Sigge och med
honom alla rikets biskopar mot denna oerhörda våldsgär-
ning. Sigge stänger kyrkodörrarne i sitt stift, vägrar guds-
tjänsts hållande och lyser interdikt öfver sina provinser,
så länge Sveriges primas sitter fången. Under tiden er-
håller "han påfvens uppdrag att bannlysa konungen, men
öfverraskas af döden 1463 3/6 (A. 28 K. B.).
Mycket hann S. ej uträtta för sitt stift. Hvad Rhy-
zelius (i sin Episcoposcopia) säger, att “han klädde och
prydde biskopsstolen11, må han svara för själf. Men hvad
samme författare tillägger om biskop Sigge, att “han var
en myndig och drifvande man“ är obestridligt.
Under Sigges tid fick “Årstad commenderiet“ skyl-
dighet att erlägga tionde till presterskåpet. Det af före-
trädaren började högkoret färdigbyggdes och invigdes af
honom 1462. År 1458 kallar han Södermanlands stormän
och allmoge till Strengnäs för att välja lagman, hvilket
visar, att den gamla stadgan, att “lagmansval skall pålysas
och hållas af biskop“ icke fallit i glömska. Sigge, hvars
grafsten med bild och vapen ännu är i behåll i domkyrkan,
skref sig: “Siggo miseratione divina Ep:us Strengn.“
21. Johannes Magni (1463—1479) eller “biskop Iians“
var först kanik i Strengnäs och satt i “20 år i okvald be-
sittning af Hyfvena kanikgods i Vansö“. Domprost i Streng-
näs 1461. Electus i Strengnäs 1463 19/9 (P. br. R. A.)
Ehuru konfirmerad af påfven och konungen, kallar sig
Hans endast “electus“ ännu 1465, då han i likhet med det
öfriga rådet belönar biskop Ketil med Rönö härad och
ärkebiskop Jöns “för dess lidna skada och fängelse“ med
A1mar Staket och Stäkets län. Som biskop nämnes han
ej förrän 1466 ’/2.
I början stod biskop Hans på konung Karls sida och
var t. o. m. en bland dem, som anmodade den landsflyk-
tige att återvända till riket och taga igen sin krona. Men
när den ärelystne och ränkfulle ärkebiskopen vändt till-
baka från sin fångenskap, öfvergick biskop Hans på den-
nes sida, därtill eggad af ett smickrande bref från konung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
