Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 21. Johannes Magni (1463—1479)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Kristiern i Danmark, hvaruti han, “min käre herre och
fader“, med böner bestormas, att “han troligen ville arbeta
till konungens bästa, att han strax måtte i sitt rike in-
komma“. Äfven sedan Karl och Kristiern upphört att täfla
om konungamakten i Sverige, samt konung Hans och riks-
föreståndaren Sten Sture uppträdt på skådeplatsen, tyckes
biskopen mindre af sympati för konung Hans, än för att
undvika oro och strid, stått på unionens sida, fastän både
hans fromma och fogliga lynne och allmogens uppenbara
tillgifvenhet för herr Sten verkade att biskopen icke tog
någon verksam del i tidens politiska fejder. Härigenom
vann han så mycket mera tid att egna sig åt stiftets an-
gelägenheter. År 1463 uppgör biskopen “kontrakt med
abbedissan Cecilia Jönisdotter i Vårfrubergom“, som befrias
från “giengärd till curia ecclesiarum“, mot det att klostret
afstår under biskopsbordet “öen Måraren“ med dess lägen-
heter i Mälaren. År 1466 anställer han undersökning i en
tiondetvist, emedan man flerestädes i Södermanland och
Uppland börjat göra inskränkningar i kanikernas rättig-
heter*). År 1472, då det s. k. gyllene året inföll, och flere
pilgrimer från norden vallfärdade till S:ta Britas hus i Rom,
utfärdade biskopen bref till kleresiet och allmogen i Sö-
dermanland, med påbud om “godvillig och rundlig hjelp“
till ändamålet samt till offer åt påfven. År 1474 bevistar
han provinsialsynoden i Arboga, där flera viktiga frågor
om presternas bildning och sedlighet afgöras; samt år 1477
mötet i Strengnäs, där under riksföreståndarens ordförande-
skap åtgärder vidtagas för upprättande af Upsala univer-
sitet. År 1473 hade biskopen den stora sorgen att själfva
trefaldighetssöndagen se sin domkyrka med tak, klockor
och innanrede, svartbrödraklostret, S:t Eskils kapell, åt-
skilliga kanikgårdar samt en stor del af staden härjas af
en “häftig vådeld“. I den allmänna villervallan, som däraf
*) Kanikernas väl bevakade biskop Hans, äfven i småsaker, med
faderligt allvar. En viss Nils Ericsson i Strengnäs ålägges 1470
al biskopen att genast återlämna en båt, som denne vid syssloman-
nens brygga fråntagit en kanik; hörsammas ej tillsägelsen, hotas
med “det lagen utvisar“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
