Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 22. Konrad Rogge (1479—1501)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
hade sitt uppehälle vid biskopens slott, stodo redo att ut-
rätta hans ärende och att ledsaga honom, då han visade
sig “å ämbetets vägnar“. Särskildt vid biskopsvisitationer
plägade enligt häfdvunnen sed en hop riddare och sven-
ner sluta sig till biskopens följe, hvarför dessa under me-
deltiden voro förenade med så stora kostnader, att landt-
presten lätt utarmades genom ett enda sådant besök. Så-
dana biskopsresor voro riktiga triumftåg. Hvar han drog
fram med sitt lysande följe, strömmade folket ut ur bvarne
att se Gudsmannen och hans härlighet och blifva delaktiga
af välsignelsen, den han genom korstecknet utskiftade
öfver människorna vid vägen. Då voro husen i byarne
tomma på folk, där biskopen hade sin väg fram; “drängen
sprang från sitt arbete, pigan från sin kokande grvta“,
hvaraf än i dag, när mat blifvit skadad eller vidbränd,
säges: “biskopen har farit fram“.
Att ofta ett visst öfvermod med ty åtföljande utbrott
af berserkalif kunde taga öfverhand äfven bland dessa
messande andlige svenner och småsvenner, i synnerhet
vid tillfällen, då ej biskopens allvarliga öga öfvervakade
tillståndet på slottet, därom vittnar följande sannfärdiga
historia. Riddaren Erik Karlsson Vase, en broder till bis-
kop Kettil, hade anländt till Öfver-Selö prestgård och med
sitt följe där inkvarterat sig på ett myndigt, ohöfviskt och
våldsamt sätt. Förtretad häröfver, lät kyrkoherden där-
städes, herr Sigfrid, uppbåda bönder i grannskapet samt
sände bud till Tynnelsö, hvarifrån biskopens fogde och
tjänare infunno sig. Strid uppstod, och då Erik Karlsson
ej ville gifva sig, blef han under tumultet “skuten“ år 1490.
Biskop Cordt ställdes inför domstol i Stockholm; och ehuru
han troligen bevisar sitt alibi, när dråpet skedde, ehuru
han efter hemkomsten visar sitt ogillande med att afsätta
sin fogde samt hålla en sträng ransakning med sina tjä-
nare; så frikännes han ännu icke; målet uppskjutes endast
till nästa herredag. Sedan tolfmannanämden ändtligen
dömt biskopen fri, inställde han sig under gifven lejd på
riksföreståndarens kallelse i Stockholm till rådssamman-
träde, där han i “rikets märkeliga ärender11 ansågs omist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
