Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 22. Konrad Rogge (1479—1501)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig. Emellertid spökade mordet på Sela ännu 2 ’/* år där-
efter, då slutligen en sådan förlikning träffades, att bis-
kopen skulle anlägga ett prebende och 3 eviga messor
till Erik Karlssons åminnelse. Tidsandan var nämligen
sådan, att den fordrade godtgörelse ej blott för sådana
brott, hvaruti man själf hade någon skuld, utan äfven för
sådana, hvilka skett inom det område, för hvilket man
hade något ansvar. Under namn af S:t Martini prebende
upprättade han därför ett kapell i det hus, som han mot-
tagit af sin fogde Per Knutson såsom förlikning, därför att
han efterskänkt det straff, som fogden förtjänat, då han
“undanhållit leveranserna till biskopens bord“. Vid ka-
pellet underhölls genom biskopens anslag en prest, som
“till evig tid“ skulle sjunga messor för den dräptes själ.
Biskop Cordts lärda excerpter och i Strengnäs ännu
förvarade böcker göra ett anmärkningsvärdt undantag
däruti, att de tillhöra de få boksamlingar, som ännu finnas
kvar från denna tid. Vid uppgången till domkyrkotornet
i Strengnäs finns ett rum, som kallas “biskop Cordts böne-
kammare“, dit han säges hafva dragit sig tillbaka, när
han i ostörd ro velat förrätta sin andakt. Där förvaras
bland annat i en handskrifven Codex af Lactantius, den
han säger sig ha köpt i Perusium 1460, äfven det tal, som
han höll vid promotionen, af hans egen hand textadt på
ett tomt blad i förenämda Codex, och hvaruti han bland
annat säger, att han städse varit omfattad med ynnest af
sin ärkebiskop (Jöns Bengtsson) och af denne eggats till
studier. Därjämte förvaras där delar af hans korstol samt
de till biskopsskruden hörande sandalerna, vanligen kal-
lade “biskop Cordts tofflor14, åt hvilka sagan förlänat ett
slags religiöst-historisk märkvärdighet, genom att låta drott-
ning Kristina taga med sig en sula af hvardera vid sin
resa till Rom att därmed möjligen fägna påfven. Betraktar
man närmare de handlingar, som biskopen själf efter all
sannolikhet författat, såsom doktoraltalet ^ och några en-
skilda bref, t. ex. dem till biskop Måns i Åbo, så framgår
däraf ofelbart, att Cordt var en man af mer än vanlig
skrifställarförmåga. Hans latinska språk är klart, rent och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
