Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 30. Laurentius Paulinus Gothus (1609—1637)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
anträdde han sin resa till Tyskland med Rostock till mål,
där han under David Chytrgei ledning studerade teologi,
och Helmstädt, hvarest han 1592 27 4 blef magister.
Ehuru nu “Paulinus noster“, såsom hans beundrare
och biograf J. Westhius kallar honom, i utlandet lätt kun-
nat erhålla “flxam aliquam vitee transfigendm sedem et
offlcinam“, afstod han därifrån och styrde kosan till fäder-
neslandet, som han efter 4 års bortovaro återsåg i aug.
1592 och nu under en för vår kyrka och vårt land mycket
kritisk tidpunkt, då deras heligaste intressen stodo på spel.
Lyckligtvis ägde den svenska kyrkan just då åtskilliga
behjärtade män, som med hertig Karl i spetsen med kraft
grepo sig an ledningen af kyrkans öden. I Upsala skulle
deu stora striden mellan liturgism och evangelism utkäm-
pas. Den nyligen hemkomne Helmstädtermagistern skyn-
dade dit och blef på sin forne lärares, mötesordförandens,
Nils Botnekarls förslag antagen till mötets aktuarie, medan
däremot hans broder liturgisten Petrus Pauli samtidigt —
till stor sorg och många tårar för Paulinus — afsattes från
prestämbetet, sedan han 3 år förut blifvit skild från sitt
pastorat vid Stockholms storkyrka. Så olika föllo ödets
lotter för de båda bröderna.
Den “capacitet och skicklighet1’, hvarmed Paulinus
skötte sin aktuarietjänst, gjorde honom snart bemärkt vid
mötet (“ex umbra qvasi in solem“) och förvärfvade honom
1593 en professorsstol i logik vid det den 1 „ samma år
återupprättade Upsala universitet. Ehuru lönen var skä-
ligen syag, dristade han likväl ingå äktenskap i förhopp-
ning att från akademien vinna transport till ett någorlunda
indräktigt landtpastorat. Han blef därefter professor i
astronomi och matematik och framhöll därvid gent emot
dem, som ansågo matematiken till intet nyttig, ämnets
betydelse för musiken, optiken, fysiken, astrologien, ja
t. o. m. för teologien och hela samfundslifvet. Hans ve-
tenskapliga anseende glorifierades 100 år senare af Johan
Bilberg, professor i matematik, med de orden: en större
teolog och matematiker har vårt fädernesland ej haft.
Som astronomie professor utgaf han 1;>98 den första svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
