Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 30. Laurentius Paulinus Gothus (1609—1637)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
almanacka, som är märkvärdig- icke blott därför, att hon
är den första svenska, utan ock därför, att hon skiljer
mellan “lyckosamma11 och “olyekosamma11 (Tyko Brahe-)
dag-ar till efterrättelse för dem, som hade något viktigt
att utföra, samt äfven “ur medicinsk synpunkt11, enär den
anvisar, hvilka dagar äro gynsamma för ett “godt åder-
låtande^ ett “utvaldt åderlåtande“ o. s. v. “Det ser ut
som en tanke, att Kristiern Tyranus dog den 27 maj är
utmärkt såsom särskildt lämplig för ett “utvaldt åderlå-
tande11, säger en tecknare af Laurentius Paulinus*). Ett
bihang till den egentliga almanackan, hvilket dock upp-
tager mer än delar af den lilla volymen, utgöres af ett
hertig Karl tillegnadt “Prognosticon Astrologicon11. I de-
dikationen angifves “den store nvtte och gagn stjärnornas
underlige lopp och verkan icke allenast människiomen,
utan jämväl hele naturen till foga11. En himlakropparnes
“nyttighet11 är, att de såsom “bloss och brinnande lampor“
äro satte på fästet att upplysa den mörka världen, så att
“människan och andre djur under himmelen sig efter de-
res nödtorfter dess bekvämligare lede och ledsage måtte“
o. s. v.
Som professor var Paulinus träget upptagen “med
ungdomens öfningar“. men hann äfven, sitt uppdrag lik-
mätigt, att tillsammans med öfriga “philosophiee“ profes-
sorer såsom “inspectores menste11 öfvervaka det s. k. kom-
munitetet, en inrättning närmast motsvarande våra dagars
“studenthem11. Som professor deltog han äfven i ett 1595
i Upsala hållet möte, hvaruti åtskilliga af rikets biskopar
deltogo för att öfverlägga om kyrkans och skolans ange-
lägenheter. Frågorna gälde: “de scholarum reformatione“
och “de ratione studiorum uniformi in oinnibus scholis“.
Det gälde att få samma läroböcker och “authores“ i alla
skolor, “ne diversitas esset — studiorum“; härvid segrade
genom Paulini inflytande Rami filosofiska system öfver
Aristotelis. Det var nu egentligen fråga om den högre
*) Docenten Herman Lundström i sin afhaiidling om “Lauren-
tius Paulinus Gothus“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
