Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 30. Laurentius Paulinus Gothus (1609—1637)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Johannes Mattliise, så af Swebilius, sist af Lindblom gått
igen i den kateketiska lärobok, som bibehållit sig intill
1878. Paulini folkundervisningsarbete möttes af motstånd
från åtskilliga håll, särskildt från adelns sida, som icke
lät sina barn och underhafvande komma till visitations-
förhören. Biskopen vädjade 1617 till änkedrottning Kristina
och genomdref på synoden i Strengnäs 1618 det beslut,
att för dem, som tredskades i fråga om katekismiförhör,
skulle templets portar stängas; vore de tredskande färre,
skulle de på annat sätt uteslutas från församlingens ge-
menskap. Hans energiska bemödanden kröntes ock med
framgång. Undervisningen fick en stadgad ordning. Två
gånger om året, påsk- och mikaelitiden, skulle sacellanen
eller klockaren för sin pastor förete en skriftlig uppgift
på sina lärjungars antal och framsteg. Kyrkoherdarne
skulle lämna dessa förteckningar till prosten och prostarne
vid mötena redogöra för folkundervisningen inför biskopen,
som genom denna anordning blef grundläggaren af en
slags undervisningsstatistik i vårt land. Fann han sålunda
vid ankomsten till stiftet “en stor och otrolig barhariem
och inscitiam“, så vitsordar, 3 år efter Paulini flyttning,
hans efterträdare J. Zebrozynthius efter visitation i alla
Nerikes församlingar: “De flesta kunna ej blott uppläsa
Catechesin canonicam, utan äfven tämligen redogöra för
Luthers förklaring11 etc.
Och livad beträffar undervisningen i stiftets lärdoms-
skolor, tog äfven denna ett starkt uppsving under Paulini
tid. Detta var behöfligt. “Hvad bräck och afsaknad på
lärde män“ — säger han — “så väl uti politiske ämbeter,
som uti Guds församling därutaf uppkommit11, är nogsamt
bekant. Den skolordning af 1613, hvartill han var upp-
hofsmannen, blef härvidlag epokgörande. Skolämnenas
och lärarnes antal ökades, lärokursen blef åttaårig, Streng-
näs katedralskola blomstrade, (“rectoris klass hade öfver
hundrade personer11) och höjdes på grund af kungabref år
1626 3 6 till gymnasium med “sex professores och lectores11
under Paulini trägna inspektion. Paulinus fattades till sist
af den ärelystnaden för sin skapelse, sitt gymnasium, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
