Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 33. Johannes Matthiæ (1643—1664)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stare i Norrköping, sedermera konung Erik XIV:s höfvits-
man. På fädernet härstammade Joh. Matthise från den
gamla adliga släkten “Uplänning44 och var t. o. m. befryn-
dad med konungahuset. Hans farfars mor var nämligen
Brigitta Vase, Gustaf I:s syskonbarn. Sin första undervis-
ning erhöll Johannes i Linköpings skola, där han informe-
rades af sin äldre broder Peder, hvilken sedan under nam-
net Peder Mattsson Stiernefelt blef “befallningsman14 öfver
Kinds och Ydre härader. Han studerade sedan i Upsala,
där han hade förmånen att snart antagas som informator
i ärkebiskop Kenicii hus. Sedan han år 1617 promoverats
till magister, måste han enligt tidens sed, för att kunna
uppnå någon högre värdighet i statens eller kyrkans tjänst,
fortsätta sina studier vid äldre, mera berömda utländska
universitet. Till den ändan besökte han Rostock, Helm-
stadt, Wittenberg, Leipzig och Giessen, vid hvilket senare
lärosäte han en längre tid dröjde för att studera teologi
och österländska språk. Äfven till England och Frankrike
utsträckte han i vetenskapligt syfte sina resor. Under
dessa sina resor mottog han 1622, ehuru ännu icke 30 år
gammal, kallelse till poeseos professor i Upsala. Vid sin
hemkomst 1625 utbytte han denna plats mot den teolo-
giska lärostolen vid det för adliga ynglingars uppfostran i
Stockholm inrättade “Collegium illustre14, hvilket drottning
Kristina sedan ändrade till ett Kungl. gymnasium. Efter
att där i konungens närvaro hafva disputerat “de eoena
sacra14, hvaruti han på ett synnerligen bevisande sätt lnif-
dat protestantismens lära gent emot den romerskt katolska
kyrkans uppfattning af nattvarden, kallades han år 1629
af Gustaf II Adolf, hvars uppmärksamhet han tilldragit sig
genom sitt snille och sin lärdom, till hofpredikant. I denna
egenskap var han konungen följaktig på fälttåget i Tysk-
land 1629—32, hvarest han inför den af svenskar och ty-
skar blandade hären mästadels höll sina predikningar på
tyska språket. Under tiden hade den fromsinte och lärde
mannen vunnit allt mera förtroende och aktning hos den
store konungen, hvilken år 1632 kort före sin död antog
honom till lärare för sin dotter Kristina, ett uppdrag som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
