Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 33. Johannes Matthiæ (1643—1664)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
förnyades af Kristina själf, hvilken långt efter, sedan hon
uppstigit på thronen, med sådan framgång begagnade sig
af hans ledning och undervisning, att hon i hela Europa
gjorde sig känd för sällspord insikt i främmande språk och
historia. Också bibehöll han städse stor gunst hos drott-
ningen, hvilken år 1635 kallade honom till sin “älste hof-
predikant“ eller, såsom det nu heter, öfverhofpredikant.
Den toleranta uppfattning af bekännelsen, som var så
enlig med Johannes’ milda, något eftergifvande sinnelag
och som under den tidens ortodoxistiska riktning gaf ho-
nom en viss anstrykning af “kättare1’, var alldeles i drott-
ning Kristinas smak, hvars religiösa tolerans efterhand
närmade sig kyrklig, ja religiös indifferentism. Så länge
hon satt vid styret, hade Johannes intet att frukta. Det
förtroende, hvarmed hon omfattade sin gamle lärare, för-
mådde ännu länge dämpa och tillbakahålla utbrotten af
den ovilja, som redan jäste inom den ortodoxa kretsen
och som framdeles, såsom vi få se, blef en orsak till Jo-
hannes’ halft tvungna, halft frivilliga afsägelse af biskops-
ämbetet. Stort var alltså det inflytande, han som lärare
och rådgifvare utöfvade på drottningen, åtminstone i bör-
jan af hennes regering. I det viktigaste af sitt lifs hän-
delser säges drottningen hafva inhämtat sin lärares råd,
ehuru hon visst icke alltid följde dem. Det har blifvit
sagdt, att hon underhandlat med Johannes M. både i af-
seende på sitt tillämnade giftermål med Karl Gustaf och
i fråga om sin thronafsägelse. Denna hans åtnjutna hof-
gunst medförde äfven sin rika lön. Drottningen slösade
på sin lärare icke blott rikedomar, utan äfven utmärkelser.
Säterier, hemman, bruk icke blott i Södermanland, utan
äfven annorstädes lämnades honom litet emellan. Först
några gårdar i Småland, så två hemman i Öfver-Selö*), 17
hemman i Lång Thora 1674, ytterligare 8 hemman i Öfver-
Selö sätesgården Grönö, Granmarsö, där i hedenhös konung
Granmar säges hafva bott, Östuna kvarn och Tumbo hem-
man. På dessa donationer erhöll han 1650 drottningens
••) Säteriet Janslunda lärer efter biskop Johannes fått sitt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
