Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 34. Erik Gabrielsson Emporagrius (1664—1674)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
socken, såsom Spegel uppgifver; men fadern Gabriel E. var
sedan kyrkoherde i Fitja. Namnet Emporagrius, som an-
togs af farfadern, som var kyrkoherde i Torsåker i Gest-
rikland, lärer vara bildadt af de grekiska orden tfurogog
och clyQog och sålunda betyda “en som vandrar på åkern“
(Torsåker), eller “en vandringsman genom lifvet“. Erik E.
studerade först i Upsala där han 1632 promoverades till
magister primus och 1633 anstäldes som akad. konsistorie-
notarie. Besökte sedan på drottning Kristinas bekostnad
utländska universitet. Vid sin återkomst till Sverige 1637
utnämndes han i april samma år till filos. akad. adjunkt i
Upsala samt i september samma år till akad. sekreterare
och physices professor, vid hvilket tillfälle denna profes-
sion skildes från den medicinska. Efter 4 år utbytte han
1641 denna lärostol mot en teologisk professur, sedan han
samma år antagit’ presterlig ordination. Prsesiderade på
prestmötet i Upsala 1644. Känd för goda ämbetsgåfvor
och värdig vandel, befordrades han 1645 till drottningens
öfverhofpredikant och biktfader. Uppförd på förslag till
superintendent i Göteborg 1647 af stadens magistrat. Pro-
moverad teol. doktor i Upsala 1646 26/,. Pastor primarius
i Stockholm 1649, hvarest han på grund af sin vältalighet
i många år gälde såsom den predikant, till hvilken det
bildade och förnäma Stockholm helst lyssnade. Fick s. å.
Lofö församling till prebende. När biskop Johannes M.,
hvars synkretistiska läror E. bekämpat, afgått från sitt
ämbete, insattes E. till hans efterträdare 1664 30/8.
E. synes hafva varit utrustad med stor kraft och prak-
tiskt styrande förmåga. Han häfdade med eftertryck sin
biskopliga rätt att tillsätta prester gent emot stormännen.
Han visiterade flitigt och ålade sina prester att föra pro-
tokolls-, räkenskap- och skuldbok samt förteckningsbok
öfver födde, döpte, gifte och döde (Andr. Tystbergius i
Trosa landsförsamling). Syftet med visiterandet var ock
att utröna, om företrädarens villomeningar någonstädes i
stiftet omfattades och närdes för att i så fall kväfva “kät-
teriet“ i dess linda och hindra dess utbredning. Kanske
ville han gent emot sin utan tvifvel större företrädare för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
