Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 34. Erik Gabrielsson Emporagrius (1664—1674)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
skaffa sig den lätt vunna äran af en “trons försvarare11.
Hans renlärighets nit synes understundom hafva fört ho-
nom för långt, såsom då han såsom ledamot i kyrkolags-
komitén uttalar sin protest mot den af konung Gustaf
Adolf gifna tillåtelsen till fri relionsöfning för den från
Holland inflyttade, reformerta kyrkan tillhörande, namn-
kunniga patrioten Louis de Geer. Men hans nit var oför-
skräckt oeh utan anseende till personen, hvarför han un-
der sin tjänstgöring vid liofvet, sin plikt likmätigt, bestraf-
far själfva drottningen, Kristina, för dennes “lättsinnighet
att i kyrkan, under psalmernas sjungande, hafva läst Ovi-
dius, Propertius, Catullus och flere profana auktorer“; hvar-
jämte Arehenholtz tillägger om E., “quil prechait fortement
en Cour contre Christine et les faux savants, qui la sedui-
saient“. Hos konung Karl Gustaf stod han i stor gunst,
förde med honom en förtrolig brefväxling, fick vård om
kronprinsens undervisning i kristendom och besökte i egen-
skap af biktfader konungen under hans sista sjukdom.
Bland hans utgifna arbeten förtjänar ihågkommas hans
år 1669 utgifna “Katekesens enfaldiga förklaring“, där ödet
ville, att äfven denne ortodoxiens nitiske kämpe på sistone
skulle blifva beryktad som irrfärig. Vid förklaringen öfver
10:de budet hade han skrifvit, att “hustrun bör räknas
såsom det förnämsta stycket bland mannens lösören eller
rörliga egendom11. Detta stötte många för hufvudet och
i synnerhet änkedrottning Hedvig Eleonora, som lät ut-
verka föi-bud mot boken. Emp. innehade Strengnäs stift
i tio år till sin död 1674 14 :!.
Var gift 3 gånger: 1) med Sara Smdetius, dotter af
kyrkoh. mag. Erik K.; 2) 1648 med Elisabet Olivecrantz, död
1668, dotter af ärkebiskop Laur. Paulinus; 3) med Anna
Simonsdotter Di/kken i hennes 3:dje gifte. Barn: Gabriel f.
1639, död 1690, adlad Lillieflycht, historiarum professor i
Upsala, sist lagman i Västmanland och Dalarne, gift 1670
med Maria Mvlonius Björnklou, dotter af riksrådet Mathias
Mylonius B.; Elisabet död 1662, gift med biskopen Johan
Brodinus i Västerås; Katarina, död i pesten 1657, gift 1653
med arkiatern Sven Bröms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
