Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 36. Erik Benzelius (1687—1700)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
2:dra giftet Margareta Jönsdotter. B. studerade’ i Upsala.
Blef notarie i filos. fak. 1658, fil. mag. 1661, e. o. professor
i historia och praktisk filosofi 1665, e. o. teol. professor
1666, hvarvid han erhöll Näs till prebende, och prestvig-
des s. å. Ordin. teol. professor och kyrkoherde i Börje
1668. Befordrades därefter successivt till 4:de, 3:dje och
2:dre teol. professor i IJpsala. “Och som han märkeligen
arbetat till ungdomens uppbyggelse“, blef han vid Karl
XI:s kröning teol. doktor 1675. Kyrkoherde i Vaksala s. å.
Biskop i Strengnäs 1687 7/,, sedan kyrkoherden Olof Bergius
i Clara äfsagt sig kallelsen för sin höga ålders skull. Ärke-
biskop och prokanslär vid Upsala akademi 1700. Riks-
dagsman 1680, 89, 93, 97. Död 1709 17/, och begrafven
i Upsala. domkyrka, där de efterlefvande barnen sedermera
uppsatte öfver honom en minnesvård.
Namnet Benzelius, så frejdadt i svenska kyrkans och
lärdomens häfder, har sin upprinnelse af födelseorten Bentse-
by. Eriks föräldrar, inom sitt stånd aktade för den bild-
ning och fromhet, som den tiden utmärkte allmogen i Norr-
land, uppfostrade honom hemma tills han blef 7 år. En
Eriks farbroder Olof Persson, som genom döden förlorat
sina egna barn, besökte 1639 Bentseby, som var rikt väl-
signadt med arfvingar, upptog den unge Erik som eget
barn och förde honom med sig till Upsala, där han idkade
handel, samt insatte honom där i skola. I 12 år åtnjöt
han i farbroderns hus en faderlig omvårdnad samt enskild
undervisning af sedermera kyrkoherden i Katarina i Stock-
holm Petrus Arensbeckius och andra lärare, till dess han
var färdig att gripa sig an med de akademiska studierna.
Latinska, grekiska och orientaliska språken samt de s. k.
humaniora voro hans hufvudämnen, hvartill sedan kommo
de teologiska studierna. Tidigt förväfvade han sig färdig-
het att tala det lärda språket, höll såsom 20-årig student
offentlig oration “in linguse sanctse commendationem“ och
“de fatali literarum periodo11. Ryktet om den unge be-
gåfvade genialiske studenten, hvilken med sina vetenskap-
liga anlag förenade en oförvitlig och exemplarisk vandel,
förmådde riksdrotset grefve Magnus Gabriel de la Gardie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
