Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 36. Erik Benzelius (1687—1700)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
att antaga honom till guvernör för sina tvänrie söner.
Efter vunnen lärdomsgrad anträdde han, i sällskap med
den äldre af sina disciplar Gustaf Adolf de la Gardie, på
bekostnad af dennes fader en utländsk vetenskaplig resa,
hvarunder han besökte Tysklands förnämsta universitet,
Wittenberg, Leipzig, Dresden m. fl., och knöt där bekant-
skap med samtidens utmärktaste lärde, såsom Calovius,
Qvenstedt, Thomasius, Chemnitius m. fi. Därifrån gick
färden till Nurnberg och Bayern. “Sedan han vid riksda-
gen i Regensburg 1664 sett tyska rikets furstar i all deras
ståt“,*) utsträckte han sina resor till Belgien, Frankrike
och England, hvarest han i London och Oxford studerade
de olika religionsbekännelserna, särskildt qväkarnes, ett
studium, som måste blifva till stor välsignelse för en man,
hvilken inom kort skulle komma att intaga främsta platsen
i ledningen af svenska kyrkans öden under den nyss in-
komna pietismen. “Lärd“, säger Hallman, “for han ut,
men lärdare kom han tillbaka“.
Såsom teol. professor höll B. föreläsningar i dogmatik,
polemik, exegetik, homiletik och kyrkohistoria, korteligen
i alla teologiens grenar. Hans lärdom, nit och gudsfruk-
tan blefvo snart bekanta för konung Karl XI, hvilken år
1690 antog honom till lärare och ledare af kronprinsens
— sedermera Karl XII — studier i teologi och kyrkohis-
toria. Han måste då, så ofta han kom till Stockholm,
göra sig på hofvet noga underrättad om prinsens framsteg
och därjämte alltid vara tillstädes vid årsexamen samt
slutligen företaga en afslutningskurs med kronprinsen, för
hvilket ändamål B. utarbetade sitt “Breviarium Historia;
ecclesiastic8é“, som sedan nära ett sekel användes såsom
lärobok i de svenska skolorna.
Viktigare uppdrag än läroboksförfättarens och förelä-
sarens förestod likväl den vidtberömde teologen och bisko-
pen. Han blef en af Karl XI:s högst betrodde män och
mest anlitade medhjälpare i de kyrkliga reformerna. Ju-
belfesten 169.4 skulle blifva af epokgörande betydelse för
*) Biograf, lex. B. II, s. 76.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
