Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 37. Johannes Bilberg (1701—1717)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
na:
verksamhet, äfven i fysik och astronomi. Han disputerade1
om vindhrne, om nya himmelsfenomener, de magnetismis
rerum. om barometrar och deras phenomena pneumatica,
om bergens natur, om blixtar, om regnbågen, om elden
under jorden, om kometer m. m. Men allt mer syntes fi-
losofien hafva “lockat med underlig makt hans håg“ och
på det rent filosofiska, området utvecklade han en stor an-
dekraft, som genom den studerande ungdomen sedan in-
verkade på hela samtidsbildningen i vårt land. Skada,
blott, att han, genom att slå in på detta område såsom
en hyllare af filosofen Des Cartes’ idéer, råkade i kolli-
, sion med den gamla klassiska aristotelismens förkämpar i
Upsala och därigenom flätade åt sig “om ej en röd mar-
tyrkrona, dock en taggig . martyrkrans Vid denna tid
hade nämligen en häftig strid uppblossat mellan den nya
kartesianska filosofien och den till Aristoteles sig anslutande
teologiska ortodoxismen i Upsala. Bilberg, på höjden af
sitt lärarerykte och jämväl känd såsom en frisinnad och
öfverlägsen ande, blef kartesianismens förnämste målsman.
Härigenom råkade han nu i en ohjälplig konflikt icke blott
med Upsalateologerna, hvilka med professor Schtltz såsom
spiritus rector förfäktade den skolastiska filosofien och
teologien, utan äfven med presterskapet vid 1686 års riks-
dag, så att regeringen fann sig föranlåten att nedsätta en
särskild kommission. för att granska och afgöra tvistefrå-
gorna. Den sans och värdighet, hvarmed B., såsom var
att vänta, uppträdde, beredde honom glädjen att vinna
icke blott kommissionen, som i hufvudsak gaf B. rätt, utan
äfven till sist en fullständig seger för kartesianismen själf
och därmed äfven för tankefriheten. Ej ringa var det
verk B. uträttat, då man på goda grunder kan säga, att
det hufvudsakligen genom hans initiativ framskapades en
kunglig resolution, som tillät “filosofiens fria bruk och öf-
ning, sanningen med goda skäl och experimenter att utleta.
och styrka samt alla lofliga vetenskaper att försöka".
Men härigenom ökades blott ännu mer det odium t.heo-
logicum, som han redan förut fått fresta på. Ty då
fråga blef om Bilbergs förflyttning från hans lärostol i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
