Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 37. Johannes Bilberg (1701—1717)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
filosofi till en dylik i teologi, steg oron och öväsendet still
sin höjd, så att konungen återigen måste ingripa. Ärke-
biskopen, som då var Svebilius, fick befallning att under-
söka och bilägga tvisten. B. begynte själi blifva villrådig.
Men’ då kanslärens bref kom med uppmaning till konsis-
torium att noga öfverväga, huru angeläget det var, att
den teologie professuren blef besatt med en man, af hvil-
ken akademien kunde hafva heder och den teologiska fa-
kulteten ett stöd; så voterade nästan alla, utom professo-
rerna Schiitz och Micrander, på B. i första rummet. Och
då hans vänner uppmanade honom att antaga denna hed-
rande kallelse, förklarade B., att han ville afbida konungens
utslag. Under tiden voro hans fiender outtröttligt verk-
samma att motarbeta hans utnämning, dels hos ärkebisko-
pen, dels hos konungen. Professor Schiitz, som hade ka-
naler till båda, till konungen genom sin svåger hofkanslär
Bergenhielm, reste själf till Stockholm, där han i skrifter,
som han utgaf, sökte svärta såväl B. som hans vänner.
Han påstod bland annat, att “det vore en farlig sak och
mäkta ansvarligt inför Gud och hela posteriteten, att
släppa en eartesianus till facultas theologica“. Trots detta
motstånd transporterades B. af Karl XI till en teologie
professorsstol 1689, där han dock ej länge uthärdade. Hans
undervisning förkättrades; hans disputation “de theologia
christiana“ blef på framställning af teologerna utaf ko-
nungen år 1691 förbjuden att ventileras. Kom så jubel-
festen 1693. Vi vilja låta B. själf berätta (ur brefvet till
Teol. Fak. i Ups. 27 j, 1704): “Något före jubelfesten blef
delibereradt i konsistorium, att vid en så hög samman-
komst, af K. M:t i egen hög person, större delen af kongl.
Råden, Sveriges rikes biskopar samt så många doktorer
och flera främmande lärde, jernväl ock den största reli-
gionsfröjdedag, ingen teologisk disputation att anställa,
skulle vara för akademien alltför snöpligt. Dåvarande
teologie professorer droge sig undan det äfventyret igenom
hvarjehanda undfivkter, nästan som vid den stora nattvar-
den i Evangelio. Jag tyckte sådant illa vara och förden-
skull in penuria virorum bonorum erböd min ringa tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
