Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 41. Jakob Serenius (1763—1776)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
tjänt genom sin nitälskan för en förändrad bibelöfversätt-
ning. År 1768 inlämnade han ock till konungen en plan
därtill, som visserligen förkastades på följande riksdag,
men fullföljdes med fördubblad ifver 1771, då en bibel-
kommission tillsattes, som nu “kom i full activité.“
Sin förnämsta insats har likväl Serenius gjort på det
politiska området, hvartill han äfven under sin 34-åriga
riksdagsmännaverksamhet hade icke tillfälle. Han bevis-
tade alla riksdagarne från och med 1738, då han förskaf-
fade presternas sterbhus de indragna vederlagen och ka-
pellanernas befrielse från rotering, till och med 1771, utom
året 1756 då det lyckades hattpartiet att utestänga S,
såsom en ifrig “mössa.“ Som riksdagsman utöfvade han
en ovanligt energisk och inflytelserik verksamhet. Redan
i fädernehemmet hade hans tankar fått en politisk rikt-
ning. Under ynglingaåren hade han sett enväldets följ-
der i Sverige och med ungdomlig lifiighet känt sitt inre
blöda därvid. Under sin första mannaålder bemärkte han
på nära håll Englands förmåga att bota sina refvor un-
der inflytelsen af en konstitution, som väckte, men äfven
lagband alla samhällets krafter. Med ett ord, han hade
vandrat fram genom lifvet med öppna ögon och med-
förde därifrån en fond af erfarenhet, som inom den poli-
tiska världen kom honom väl till pass. För öfrigt blef
han som politiker samma grundsats trogen, som han hyl-
lade såsom vetenskapsman. Serenius var nämligen ang-
likan och “det franska systemets" orubblige vedersakare
och blef på grund däraf en af de ledande männen i det
s. k. mösspartiet samt en afsvuren fiende till motpaftiets
äfveutyrliga planer, “vare sig med krig, såsom det ryska
1741, eller med konstlade näringsyrken och den tidens
djärfva handels- och fabriksföretag." Och när mösspar-
tiet hade väldet; var Serenius icke sällan den, som dik-
terade riksdagsbesluten. Det låg någonting kategoriskt
och bestämdt i hans anföranden, hvilka på samma gång
genomandades af en glödande fosterlandskärlek. “Sere-
nius var" — säger en minnestecknare — “bland mössorna
hvad Palmstierna var bland hattarne, en Brutus, som kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
