Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 41. Jakob Serenius (1763—1776)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
nåt offra sin egen son af patriotism.“ Också kallar Eh-
rensvärd denna tid, den senare delen af frihetstiden:
“Panks, Serenii och Vestins regering.11
Landets inre ostörda utveckling under religionens och
fredens hägn var den grundsats, som lik en röd tråd
genomgick hvarje Serenii anförande i ståndet. I sin kamp
för freden lämnar han stundom rum för en obarmhertig
ironi, såsom när han vid 1760 års riksdag föreslår att
sända svenska kronprinsen till Preussen, för att vid sin
morbrors, kung Fredriks här få skåda människoförödelsen
i krig och när det, vid den minnesvärda 1765 års riksdag,
i presteståndet på allvar blir fråga om främjandet af re-
ligionen och gudstjänsten, yrkar S. på att ståndet med
sin omtanke icke måtte gå förbi det förnämsta huset i
landet, det kungliga slottet.
Det faller af sig själft att ett sådant oförskräckt mod
icke var ägnadt att ställa honom i gunst hos det k. hof-
vet. Drottning Lovisa Ulrika uttryckte i allmänhet sina
tankar om det svenska presterskapet inför sin broder
Fredrik den store af Preussen, hvars Voltairska åsikter
hon delade, då hon kallade dem “les prétres suedois de
Baal“ eller “1’ecume du pays.“ Och att ej heller Gustaf III
kunde rätt förlika sig med den myndige prelaten, fastän
denne gärna såg, att konungen tog sig makt, kunna vi
lätt förstå. Serenius höll lika strängt på kyrkans själf-
ständighet och tålde ej något intrång af den världsliga
makten på hennes område. När Rutströms beskyddare,
riksrådet Reuterholm kallade konungen för “suinmus pon-
tifex ecclesise ; suecame,“ fann biskop Serenius för godt
att kalla ett sådant talesätt för “papistiska villfarelser11.
Under Gustaf III regering hade väl Serenius på grund af
sin ålderdom redan afträdt från den politiska skådeplat-
sen; men tillfällen till sammanstötningar saknades likväl
icke. Så lär biskopen under konungens vistelse på grips-
holms lustslott hafva ditsändt “ett par ifrare“ att predika,
hvilka ingalunda fallit konungen på läppen, och hvilka
denne på gyckel kallade “magister Skrikhalsius och pas-
tor Gapius.11 Serenii svåger, grefve . Matthias von Her-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
