Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 44. Johan Adam Tingstadius (1803—1827)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
med uppmaning att utbilda sig till en värdig ledamot af
en redan då tillämnad kommission i och för en förbätt-
rad bibelöfversättning. — De af Tingstadii hand öfver Ko-
rån gjorda anteckningarne, hyilka ännu lära förvaras,
bära vittnesbörd om, att han följde den gifna fingervis-
ningen och blef en uppmärksam åhörare af den ryktbare
professorn C. Aurivillius, hvars lärostol han sedan kom
att intaga. Efter den ödeläggande brand, som 1766 öf-
vergick Upsala och som vållade, att många studenter
stodo utan tak öfver hufvudet, gjorde T. tillika med 2:ne
sina bröder en resa till Greifswald, där han efter 2 års
flitiga studier i filosofi och filologi, promoverades till mag.
1768 och efter afiagdt specimen de ortu et cognatione
linguarum orientalium samma år erhöll venia docendi i
Greifswald. Men de otillräckliga inkomsterna i förening
med kärleken till fäderneslandet förmådde honom att snart
nog lämna Tyskland, livarifrån han dock medförde icke
blott ett riktadt kunskapsförråd, utan ock en frisk fläkt
af den djärfva forskningsifver, hvarmed man i Tyskland
började egna sig åt studiet af den orientaliska forntidens
världsåskådning. Den erfarenhet han vunnit, att det ebrei-
ska språket vid sidan af arabiskan endast var en af de
telningar, som vuxit ut från en gemensam rot och som
sporrade hans vetgirighet på andra österländska språk,
gaf honom nyckeln till den rätta uppfattningen af den
ebreiska codex. Hans framställning af en Moses, en Da-
vid, en Jesajas tankar i dess originella, poetiskt sköna
bilddräkt hänförde t. o. m. tidens rationalister. Men den
unge T. såg dock hos det gamla test:s författare nå-
got mer än blott poesi, än blott historiska berättelser, än
blott gåtor för fornforskarens gissningar: han erkände där-
uti en uppenbarad himmelsk vishet, hvars uttolkning i
den värdigaste form han gjorde till sitt lifs uppgift.
Hemkommen till fäderneslandet, begaf sig T. såsom
magister docens till Upsala, som under hans 3-åriga
akadem. verksamhet blef platsen för hans mest lysande
anseende. Ar 1773 antogs han till docent i österländska
språk; 1775 blef han v. adjunkt, 1777 ordin, adjunkt, 1786
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
