Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 47. Thure Annerstedt (1852—1880)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
och kyrkoherde i Börje, hvarjämte han snart förordnades
att förestå professuren i samma ämne och kom sålunda
att få högsta ledningen och tillsynen öfver de unga. äin-
nessvänner, som skulle erhålla den praktiska utvecklin-
gen för det presterliga kallet, ett uppdrag, hvartill A.
syntes enkom, danad så väl för klarheten och enkelheten
i hans framställningssätt, som särskildt på grund af hans
föredöme i sann kristlig vandel. Ett vittnesbörd om, hvad
han i detta afseende varit, gafs ock från Upsala akademi,
då i sorgebetygelsen därifrån vid hans bortgång yttrades:
“många äro de, som med outplånlig erkänsla tänka till-
baka på den ledning, han i deras ungdom gifvit dem,
många kanske äfven de,, som hafva skäl att minnas, huru
han räddat dem från fall.“
Det var naturligt, att en sådan plikttrogen verksam-
het äfven skulle erhålla sin rättvisa lön. År 1843 blef
han honorarieprost och ordin, ledamot af Upsala domk.,
år 1845 teol. doktor, år 1846 pastor & prsep. i Örebro.
Och med denna sistnämda utnämning fick han sålunda
utbyta sin akademiska verksamhet mot den mera uteslu-
tande presterliga, och detta i stiftets största pastorat, som
af sin innehafvare kräfde både mycken kraft och arbets-
lust, men äfven praktisk vishet och kristligt allvar. Den
nu i sin fulla mannakraft varande doktor A. ägde dessa
egenskaper i hög grad och syntes vara rätte mannen att
öfvertaga vården öfver dessa församlingar med deras mera
invecklade förhållanden. Det dröjde heller ej länge, förrän
stiftets prester, som omkring 20 år förut kallat en annan
bemärkt Orebropastor till stiftsschef, började fästa sina
blickar på doktor A., som, ehuru 6 år förut en främling i
stiftet, år 1852 kallades till första förslagsrummet och den
21 4 samma år utnämdes till biskop i Strengnäs.
Som biskop tillkom A. under denna ståndsriksdagar-
nes aurea retas rätten och plikten, att som själfskrifven
ledamot deltaga i förvaltandet af statens angelägenheter.
Det var vid själfva öfvergången till en ny sakernas ord-
ning, som hans episkopala riksdagsverksamhet utöfvades,
en tid af kamp och strid för och emot denna, från en
dunkel medeltid fortärfda urgamla rätt, en kamp likväl
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
