Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 48. Adam Teodor (Thore) Strömberg (1881—1889)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
en ordnad folkskola; när lian efter 18 år afgick, ägde
pastoratet 4 rymliga folkskolehus med 7 lärare och lära-
rinnor samt 6 tidsenligt ordnade slöjdskolor. Och att
hans säkra pedagogiska blick äfven upptäckte djupare
liggande brister, nämligen i skolans inre organisation, är
lätt all förstå. “Åt minnet borde anförtros det enkla ske-
mat af de särskilda kunskapsgrenarne, men däromkring
och i anslutning till läseboken borde på ett fritt sätt an-
sluta sig undervisningen genom kunniga lärare till för-
ståndets odling, hjärtats helgd och inbillningskraftens tukt“.
I sin kyrkliga verksamhet hade S. en god förebild i
sin biskop och frände, hvars konservativa riktning han i
mångt och mycket delade. Mera liflig och handlingskraf-
tig än denne, höll 8. strängt på, att kyrkan och hennes
bekännelse skulle värnas mot “den religiösa egoismens
fruktansvärda anspråk och individualismens antikristliga
suveränitet“, att utvecklingen ej finge lösslitas från det
historiskt gifna, hvari den har sin rot och sin styrka.
Dessa sina grundsatser sökte han i början af sin pas-
torala verksamhet häfda på ett starkt polemiskt sätt; han
fann dock snart, att ett tåligt ihärdigt försvar mot de tal-
rika angreppen, ett outtröttligt nitiskt arbete i församlings-
tjänsten vore hvad som bäst behöfdes för att till rätta
föra de vilsefarande, som vilja låta upplysa sig. Genom
sitt öppna tillmötesgående sätt, sin kraftiga öfvertygelse,
sin personliga värme lyckades han ock utjämna och reda
många svårigheter i denna dissenterfråga såväl i egen-
skap af pastor som sedan såsom biskop och visitator.
Kyrkans förbindelse med staten ville han stärka genom
sansade reformer och lagar, livilket han ådagalade såväl
vid riksdag som kyrkomöte. Mycket beaktansvärdt är i
detta afseende hans inlägg i frågan rörande kyrkans för-
hållande till främmande trosbekännare. Detta af riksda-
gen antagna, för vår kyrka så ödesdigra förslag gaf an-
ledning till en vidlyftig, skarpt kritiserande diskussion.
Utan tvifvel grep 8. in i frågans kärnpunkt, när han rö-
rande förslagets första paragraf: “vilja bekännare af an-
nan kristen troslära än den evangeliskt luterska bilda sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
