Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 49. Uddo Lechard Ullman (1889—)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
själfva siktandet mot målet en viktig länk i hans religiösa
och andliga utveckling.
Efter afslutade studier vid Göteborgs läroverk 1855
blef U. s. å., student i Upsala och inskrefs 18-årig som
civis aqademicus. Den medellöse ynglingen uppehöll sig
där dels •-genom en s. k. akad. kondition, dels genom un-
derstöd af en förmögen och välvillig frände J. A. Leffler.
De klassiska språken i förening med estetik och filosofi
togo nu mestadels hans studiitid i anspråk, som dock äf-
ven räckte till för ett bildande och själsodlande umgänge
med sådana studiosi af likartad åskådning och själsrikt-
ning, som t. ex. ungdomsvännerna Ernst Dan. Björk och
Pontus Vikner m. fl. En utländsk resa 1860 tillsammans
med Herman Ulff, framdeles biskopens svåger och prost
i St. Schedyi i Dalarne, satte U. i tillfälle att ytterligare
rikta sitt kunskapsförråd, särskildt i konsthistoria, som ej
gärna kunde studeras bättre än i Dresden med därva-
rande ståtliga konstgalleri som åskådningsmateriel. Af
varaktig betydelse för den blifvande teologen blef nog
äfven vid denna resa vistelsen vid Hermannsburg hos den
originelle Ludvig Harms, den outtröttlige folkpredikanten
och berömde missionspresten; likaså ock besöket hos den
vördnadsvärde professor Rudelbach, hvilken jämte en Gue-
rike och Harless m. ti. på 1830 och 1840-talet varit med
om att restaurera den luterska kyrkans deol. vetenskap
på bekännelsens grund och nu i ett stilla herdatjäll på
Seeland tillbragte sin lefnadskväll. Af stort intresse är
det samtal; som vid ett sådant besök utspann sig mellan
den lärde teologveteranen och den unge resande svenske
studenten, om hvem som borde, anses för den störste
bland svenska kyrkans män under senare århundraden.
Sedan U. nämnt några namn på framstående kyrkomän,
hvilka alla den lärde professorn affärdat med ett kort
och bestämdt “nein“, svarade han själf: svenska kyrkans
mest betydande man är Henrik Schartau.
Efter studiernas afslutande i Upsala blef U. år 1863
promoverad till fil. doktor, hvarefter han fullföljde det
mål, som alltjämt föresväfvat honom att utbilda sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
