Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 49. Uddo Lechard Ullman (1889—)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insättande (jämte C. A. Thorén, C. D. af Virsén och S.
Cavallin) i. psalmbokskommittén; samt det högt skattade
vetenskapliga arbetet “evangelisk lutersk liturgik11, som
utöfvat ett mycket välsignelserikt inflytande på åskåd-
ningssättet hos de yngre prestgenerationerna i vårt land,
därigenom att detta verk sedan flera år användts söm
lärobok för teol. studerande. Hans “kristlig religionslära“,
en frukt en mångårig lärareverksamhet, vittnar bäst om
sin förtjänstfullhet, därigenom att hon redan uppnått sin
5:te upplaga och vunnit terräng icke blott vid många af
fäderneslandets egna, utan oek vid Finlands samtliga lä-
roanstalter.
Utom detta, som varit nog att taga en mans lifstid i
anspråk, har U. med framgång egnat sig åt ett ganska
omfattande apologetiskt skriftställen. Hans förstlingsverk
på detta område var den redan 1867 utgifna skriften:
“Den kritiska skolan och dess påståenden rörande Jesu
lefnad och urkristendomen“. Längre fram kommo tvänne
smärre skrifter: “Ett angrepp mot vår kristna tro“ och
“Hvad vi veta om bibeln“, hvilka för sin tillvaro hafva
ytterst att tacka en känd literatörs angrepp mot kristen-
domen, i 2:ne föredrag af rationalistisk halt. Emeller-
tid framstod härigenom för U. alltmera klart behofvet af
ett periodiskt organ för kristendomens försvar gent emot
otrons upprepade angrepp; och på hans initiativ kom
därför snart till stånd den bekanta förträffliga “Tid-
skrift för kristlig tro och bildning11, som sedermera under
flera år redigerades af honom i förening med biskop
Gez. von Scheele.
Utmärkelser hafva helt naturligt icke kunnat uteblifva
för en verksamhet af denna art. Redan vid jubelfesten
1877 promoverades U. till teol. doktor. På 1880-talet fun-
gerade han som ordförande i Göteborgs k. vetenskaps
och vitterhets-samfund. Mot slutet af 1880-talet tillerkän-
des han det större Gustaf Adolfs premiet (1,000 kr.) “för
framstående apologetiskt skriftställeri“, såsom orden lyda
i stiftelsens donationsurkund. Två gånger kallades han
till professor, dels i Upsala, där han utan prof erbjöds
att intaga e. o. professuren i prakt, teologi, dels i Ame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
