Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskoparne - 49. Uddo Lechard Ullman (1889—)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
rika, där han fick anbud på professorat vid teol. semi-
nariet vid augustana kollegiet, hvilka båda kallelser U.
af flera skäl afböjde. Två gånger innehade han förslags-
rum till biskop, nämligen i Hernösand och i Göteborg. I
psalmboks- och handbokskommittéerna har han haft plats
som ledamot. På prestkonferensen 1887 gjorde han sig
synnerligen bemärkt genom till form och innehåll för-
träffliga föredrag och anföranden. Det faller af sig själft,
att många af de då talrikt samlade presterna riktade sin
uppmärksamhet på teol. lektorn i Göteborg och hade ho-
nom i godt minne. Och när så två år senare biskops-
stolen i Strengnäs blef ledig, erhöll U., jämte domprosten
E. J. Keijser och professorn P. Eklund, rum på förslaget
och blef några veckor senare af konungen nämd till bis-
kop i Strengnäs, hvarefter han på Martin Luters dag den
10 nov. 1889 högtidligt vigdes till sitt ämbete.
Med stor spänning afvaktade stiftets prester hans her-
dabref. Och när detta, som ej länge lät vänta på sig,
spreds och lästes, blef det allt mera uppenbart, att stif-
tet i sin nye biskop funnit icke blott den grundlärde teo-
logen, utan ock den framsynte kyrkomännen. Hans her-
dabref, som synes utgöra en’ trogen afspegling af hela
hans inre rika andliga lif, sådant detta fostrats af Guds
ande i bön och skriftforskning och sedan utvecklats ge-
nom djupa studier och liflig beröring med utmärkta lärde,,
vittnar om en glödande kärlek till vår kyrka och en va-
ken blick för de närvarande bristerna. Två hufvudpunk-
ter förtjäna att i detsamma synnerligen betonas. Det ena
är, att presten för egen del personligen må blifva en tro-
gen af Guds ande uppfyld och regerad Herrens tjänare.
Det andra är, att församlingsläraren under det närvarande,
ännu jämförelsevis lugna och gynsamma tidsläget med
kristlig nitälskan, klokhet och kraft bör begagna alla de
medel och utvägar, hans ämbete erbjuder, till att samla,
ordna och sammanhålla menigheternas spridda flockar
samt härvid framför allt samla och fostra ungdomen,
framtidens församling, i äkta kristlig-kyrklig anda, såle-
des: att verka församlingsbildande.
Som predikant är U. ensam i sitt slag. Det är här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
