Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Domprosteriets kontrakt - Strengnäs stads och landsförsamlingar - Domprostarne - 18. Helgo Petri (1470—1494)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
att bo trygg och okvald i sitt präktigt ämnade stenhus,
bad han riksföreståndaren taga hans byggnad i sitt syn-
nerliga hägn, men djärfdes ej företaga byggandet förr, än
han 2 år senare lyckats utverka den myndiga biskop
Cordts samtycke.
Dessutom anför Hallman i “Det gamla och nya Streng-
näs“, att domprosten ägt “en ansenlig bråte med gods
och gårdar“, som han dels genom byte dels genom köp
“skaffat under probstebordet“.
Voro biskoparne under medeltiden verkliga kyrkofur-
star, så försummade ej heller domprostarne, deras när-
maste män i kapitlet, att uppträda med ståt och prakt.
Det var ej ovanligt att rikets prelater stundom gjorde
besök i Vadstena, landets heligaste vallfartsort, dels för
att bikta och få aflat, när afståndet förbjöd dem att fara
till Rom, dels för att bevista någon helgonfest. Men aldrig
utvecklade medeltidens prelater mera ståt än vid resor,
särskildt vid sådana pilgrimsresor. Vår domprost kom 1489
till Birgittas kloster med ett ansenligt följe af riddare och
svenner, dragna af 10 hästar, hvilka alla, människor och
boskap, “Abbatissan måste hålla med kost, liästafoder och
allt annat samt vid affärden efter högtiden fägna med
skot, vägabulla, vaxstapel m. m.“.
Det faller af sig själft, att en person med Helge Pe-
terssons egenskaper skulle vara mycket ömtålig om sin
maktställning. Nå, med den hade det ingen fara, den
vågade ingen röra. Men hans underlydande prester och
kaniker klagade öfver, att de ledo intrång på sitt arbets-
fält. Predikareorden (dominikanerna eller gråbröderna) och
presterna tvistade om gränserna för hvarderas ämbetsbe-
fogenhet i Strengnäs och dess prosteri. Predikareorden,
ett slags lekmannaverksamhet vid sidan af presterna, åt-
njöt ett ganska stort tillmötesgående från allmänhetens
sida, med hvilken de umgingos på ett förtroligare sätt än
presterna. Nu hade det flera gånger händt, att denna
orden ingripit på det lokala presterskapets arbetsfält och
blandat sig uti deras ämbetsgöromål. Särskildt gälde det
nu, hvilkendera parten, presterna eller munkarne, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
