Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Domprosteriets kontrakt - Strengnäs stads och landsförsamlingar - Domprostarne - 18. Helgo Petri (1470—1494)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
en befattning som han innehade i 24 år, hvarefter snart
nog den från Stockholms blodbad kände, sedermera blif-
vande biskopen Matts Gregersson blef hans efterträdare.
Helgo Petri eller såsom han ock namnes Helge Petersson
hade ock lärdomsmeriter, som gjorde honom fullt värdig
denna utnämning. Han hade — kanske i själfva Roma —
förvärfvat sin tids högsta lärdomsgrad, blifvit “doctor de-
cretorum“.
Som “prsepositus cathedralis“ förstod han ock att om-
gifva sig med all den prakt och ståt, som enligt tidens
uppfattning hörde till ett så högt ämbete. Men “det vär-
diga uppträdandet“ förutsatte som vilkor rikedom, gods
och ägodelar. Sådant saknade ej heller Helgo Petri, och
det växte, ju mer han steg i graderna. Han lärer varit
“tämligen katug att på påfviska viset kara under sina
grytoRedan som kanik, då han lefde i förhoppningar-
nes värld, begynte han se sig om efter medel, som satte
honom i stånd att föra ett sådant lif, som anstod den som
sträfvade uppåt. Så t. ex. förskaffade han sig en egen
gård i Strengnäs genom uppgörelse med den biskopliga
fogden Peder Knutsson på Tynnelsö 1483. För dompros-
ten blefvo behofven ännu större än för den forne kaniken.
Han begynte nu underhandlingar i affärer med ingen min-
dre än riksföreståndaren själf och erhöll af honom år 1480
donationsbref på 20 penningland jord i Valtomta i Tors-
hälla socken att besitta under sin lifstid. Behofven växte
än mer under tiden. Biskopen bodde i stenhus; hvarför
kunde då icke domprosten också få bo i stenhus, något
som dock den tiden var ytterst sällsynt, då t. o. m. en
del fursteborgar och slott, t. ex. Gripsholm, voro byggda
af trä. År 1490 lyckas han för sin plan utverka riksfö-
reståndarens tillstånd; han får bygga sig ett stenhus och
lägger det mellan staden och “spetalsvreten“. Sten Sture
skrifver härom: “Herr Helge, domproist i Strengness, haf-
fuer kommit till migh och sagt, at han ämnar byggia sik
til probstebordet i Strengness et tegelhus på lötherne mel-
lan stadin oc spetals vreten på then stadh som fordom
domkirkiones tegelhus stod“. Till yttermera visso och för
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
