Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Domprosteriets kontrakt - Strengnäs stads och landsförsamlingar - Domprostarne - 36 (40). Tomas Benedicti Carelius (1730—1742) - 37 (41). Karl Fredrik Ljungberg (1744—1761)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
honom och hans familj voro förenade med så många glada
och sorgliga minnen. År 17.150 flyttade han som domprost
till Strengnäs, hvilket ämbete han förvaltade i 12 år och
afled 81 år gammal 1742 17/,2.
C. var gift 55 gånger: 1) med Katarina Tegman} dotter
till viktualiehandlanden T. i Stockholm; 2) 1708 u/g med
Hedvig Anna Aspegren, “Pastoris husära11 kallad, dotter
af kamreraren Nils A.; 15) 1717 med Anna Margareta Brän-
ner, änka efter kommissarien Svahn. Barn i l:a giftet:
Sara, gift med komm. Örling i Kattnäs, sedan med komm.
Bjurling ib.; Bengt född 1698 ®/m komm. i Eskilstuna;
Elsa född 1701; Johannes född 1702, borgare i Torshälla;
Karl född 1704; Katarina född 1705. Barn i 2:dra giftet:
Nicolaus född 1709, gränsetullinspektor; Karl Gustaf född
1711, studerande, föröfrigt okänd; Kristofer född 1712. I
3:dje giftet inga barn.
157 (41). Karl Fredrik Ljungberg- (1744—1761) född
1699 24/8 på Ulriksdal i Solna och undfick dopet på kongl.
slottet därstädes, hvarvid konung Karl XII i egen hög
person stod fadder. F. var då hofpredikanten och kyrko-
herden i Solna, sedermera i Eskilstuna Per Gustaf Lj. —
Gymnasist i Strengnäs 1710. Student i Upsala 1716. Fil.
magister i Upsala 1725. Året förut prestvigd med det
vitsordet: “oerhördt lärd ad gustum sseculi11. Förestod
därefter i 3 år pastoralvården i Eskilstuna. Tillträdde
1728 lektoratet i grekiska vid Strengnäs gymnasium, för
hvilken befordran han hade att tacka de utmärkta vits-
ord, som han på begäran erhöll från filosofiska fak. i Up-
sala. Universitetets rektor Isr. Nesselius yttrade till proto-
kollet: “mag. Lj. är capabel att förestå åtskilliga profes-
sioner och isynnerhet den grekiska, möjligen äfven den
orientaliska. Hvad den grekiska beträffar, så har han i
Sverige icke sin like, som däruti kan täfla med honom11.
Därpå följer fakultetens förord 1727 till biskop och kon-
sistorium i Strengnäs, underskrifven af dåvarande dekan
(sedan biskop Alstrin), ungefär så lydande: “mag. Lj. är
en grundlärd man med sådan erfarenhet i grekiskan, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
