Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Domprosteriets kontrakt - Strengnäs stads och landsförsamlingar - Domprostarne - 37 (41). Karl Fredrik Ljungberg (1744—1761)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
han däruti icke allenast ett lektorat vid gymnasium, utan
ock en profession vid någon akademi med all heder och
beröm förvalta kan“. Med sådana rekommendationer in
amplissima forma var det ej underligt, att Lj., ehuru blott
28 år, skulle ihågkommas vid utnämningen. Han skötte
sin lektorsplats i 11 år “egregie maximaque cum laude“.
År 1739 blef han teol. lektor och prost i Aspö. År 1741
förste teol. lektor och kontraktsprost i Öfver-Selö. År
1744 domprost i Strengnäs, hvilket ämbete han förvaltade
på ett sådant sätt, att han af en samtida får vitsordet:
“arbetet i predikstolen är efterdömligt och kyrkodiscipli-
nen allvarsam“. År 1745 förskaffade han ett för den tiden
utmärkt orgelverk för domkyrkan.
Lj. fick skörda flera bevis på erkännande dels af stif-
tets presterskap, som år 1747 gaf honom första rummet
på biskopsförslaget, dels af sin biskop, på hvars förord
han år 1756 vid akademiens i Greifsvald tredje jubelfest
erhöll teol. doktorshatten, livartill han, efter Hallman, “ostri-
digt var en af de högst förtjänte“. Äfven i rikets allmänna
värf togs hans kraft i anspråk; han deltog i alla riksdagar
sedan 1734 och “vann riksens ständers besynnerligen be-
nägna vittnesbörd om sin arbetsamhet“; han hade bland
annat utarbetat en metod för räntornas sammanslående,
som antogs på riksdagen 1743, och fick därför en belö-
ning af 2000 dal. s. m. — På sin lärdom har han gifvit
ett prof, utom i åtskilliga disputationer, genom ett arbete
med titeln “Svenska språkets redighet“, hvaruti han gör
åtskilliga mindre lyckade försök att försvenska den gram-
matikaliska terminologien, såsom i senare tider en kyrko-
herde Danelius i Sorunda. Så kallar han t. ex. etymologi
skiljesätt, syntax bindesätt, vokaler ljud, konsonanter staf-
var, verb ord, pronomen binamn, preeposition tillsats, in-
terjektion inskott o. s. v. Arbetet renderade författaren
åtskilliga anmärkningar i “Svenska Mercurius11 och vållade
en vidlyftig strid mellan den tidens grammatici. Klagoda-
gen 1751 vid konung Fredriks frånfälle predikade han i
Strengnäs domkyrka om “konungars, förstars och store
mäns dygd och död, lefnad och afsaknad“.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
