Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Villåttinge kontrakt - Årdala och Forssa - Komministrar - 10. Erik Thunman (1781—1832)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
Professorn sökte odödlighetens pris, och hans namn nam-
nes i alla större biograf, verk. Ivonnn. affärdas med ett
par rader i Aurelii herdaminne; och vi tro ock, att han
aldrig eftersträfvat annan ära än att få lefva och dö, göm-
mas och begrafvas med ett obefläckadt namn.
Erik Thunman var sonson till konnn. Tli. i Bettna och
sonsonson till en på Karl X:s tid lefvande hemmansägare
i Allhelgona s:n och Tuna by; däraf namnet. Steg brodern-
professorn uppåt, så syntes konnn. allt mera böjd att å-
tergå till ättefaderns enkla seder och vanor. Med fast ro-
tad kärlek till vår gamla svenska odalmannaklass lade han
an på att likna bonden både med afseende på klädedräkt
och sitt rnodus vivendi i öfrigt. Om nu detta var någon
merit, lämna vi därhän, men den förtjänsten hade han lik-
väl, att han, fastän tillhörande den Gustavianska tiden och
årsbarn med tjusarekonungen själf, aldrig i något afseende
tog intryck af tidsandans flärd. Den tiden, när man, för att
tala med poeten i “Tidens Seder“, infördt i “Allm. Jour-
nalen“ 1818, uppträdde
“Med snusdosor och ur, med puder och krus uti bringan,
Sidenfoder och silke på ben, silf-fäste på klingan ,
gck vår hederlige Erik Th. i enkla ahmogekläder med
hacka och spade, tyst och trumpen, föraktade den ytliga
härden och tidens tomma dagdrifveri samt egnade sig på
lediga stunder åt den sträfsamme kroppsarbetarens lif,
delande med sina tjänare samma bord och samma kost.
Den tid, som var öfrig från tjänstegöromålen, egnade han
i början af sin verksamhet att med stark och senfull arm
uppföra ny manbyggnad på komm.-bostället. Sägnen går,
att han var i full färd med att, med tillhjälp af sina 2
drängar, lägga stengrunden om nätterna, hvarvid stenarne
buros på en bår, med drängarne vid den ena ändan och
Thunman ensam vid den andra. Sålunda tillkom det ännu
i dag varande boställshuset i stället för det gamla, som
1879 nedrefs.
Thunman var ock på sin tid, så vidt det gälde styrka
och uthållighet, en mycket originell sportsman. Han kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
