Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Oppunda Västra kontrakt - Stora Malm - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
gymn. 1829 och 35. Dekanus kons. 31. Ivkoh. här 1839
2/4 på k. af öfverstekammarjunk. frih. Carl C:son Bonde på
Eriksberg. Tilltr. s. å. Hedersprost 39. Riksdagsm. 40.
Kontr.-prost 41, tilltr. 42. Teol. dokt. 44, prom. i Ups. 45
14/e. Död 48 12/s.
Som så många andra var L. utgången från ett myc-
ket torftigt hem; han var blott två år gammal, då hans
far omkom i 1789 års finska krig, efterlämnande änka med
4 barn, det äldsta en 8-årig son, som åter sedermera som
subaltern förlorade lifvet i finska kriget 1808. Lyckligt-
vis var modern, en dotter till hospitalspredikanten Mellin
i Str., en mycket dugande kvinna, som genom sträfsam
ihärdighet förmådde att uppdraga barnen till arbetsamma,
aktade samhällsmedlemmar; vid sitt frånfälle 1842 hade
hon uppnått den ovanligt höga åldern af 92 år. En god
hjälp efter sina slutade skol- och gymnasiestudier erhöll
L. i en flerårig kondition, äfven utsträckt under hans
vistelse vid akademien, där han tillika fick så att säga
sitt betydligaste arf efter fadern i Björnståhlska stipendiet
såsom son till en underofficer på Södermanlands regemente.
L. var en personlighet med lyckligt afvägda gåf-
vor, vid hvilken minnet gerna dröjer; till sin karaktär var
han öppenheten och rättskaffensheten själf; hans goda huf-
vud och trägna flit bragte honom ock fram till anställ-
ning vid akademien, en docentur, som dock genom om-
ständigheterna blef allenast ett trappsteg till befordran i
annan ordning. Genom sitt vinnande, från all förkonstling
fria väsen var han en mycket gerna sedd deltagare i säll-
skapslifvet, där han gjorde sig bemärkt för lyckade infal-
len och träffande repliker, som dock alltid undveko att
såra. Detta berodde innerst på hans i grunden så humana
och blida kynne, hvilket tog sig uttryck i hans vackra bö-
jelse att tänka och ställa på bästa sätt för andra. Redan
som kurator för nationen i Upsala ådagalade han det
varmaste nit och lifligaste intresse för bildande och för-
kofrande af kassan för uppförande af eget nationshus där-
städes, ehuru han då föga anade, att denna hans kära
•dröm först om åttio år därefter skulle nå sin fullbordan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
