Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Oppunda Västra kontrakt - Stora Malm - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
När han sedermera tjänstgjorde såväl som konsistoriinotarie
som ledamot af stiftsstyrelsen, blef, vid då rådandeinskränkta
tillgångar till understöd för presternas i stiftet änkor och
barn, hans fleråriga grundliga kännedom af personer och
sterbhusens ekonomi, understödd och vägledd af hans god-
hjärtade och medlidsamma sinnelag, en god hjälp vid för-
delningen af de oansenliga understöden i den mån, han
kunde ingripa, hvadan ock de behöfvande änkorna flitigt
och, tillitsfullt hyllade sig till honom. Samma sympatier
rönte han ock i rikt mått från stiftsbröderna själfva. Han
var såsom kons.-not. särskildt värderad för sin raskhet i
expeditionsväg och sin oförtrutna beredvillighet att i de
då tidningsfattiga tiderna hålla stiftsmedlemmarne au cou-
rant med tilldragelserna på det ecklesiastika området. —
Som lärare förvärfvade han sig ungdomens aktning och
tillgifvenhet, om ock hans ämne, dogmatiken, ej kunde
göras så njutbart och tilltalande, hälst det då ännu både
inlärdes och föredrogs på latin efter lärobok på samma
språk, hvilken först af hans efterträdare i lektoratet ut-
byttes mot sådan på modersmålet (: Norbecks teol.). I
sin beröring med lärjungarne — de s. k. “djäknarneu,
vanligen några år äldre i genomsnitt än nu varande alum-
nerna på motsvarande stadium — krusade han ej särde-
les mycket med dem, utan tog dem rätt non-ehalant, och
kunde tillrättavisa dem både med skarpa sarkasmer ochbittra
»förmaningar, utan att dessa dock lämnade efter sig några
djupare spår af tyckmyckenhet eller förstämning, ty
“djäknarne“ kände inom sig och visste väl, att de i lärare-
kollegiet likväl i honom hade en välvillig och godsinnad
förespråkare, som ej ville dem annat än väl. Beklag-
ligtvis blef hans verksamhetsförmåga jämförelsevis tidigt
bruten af svår och plågsam ohelsa, en envis podager,
sedermera öfvergående i nästan permanent gikt mest
en följd af bristande kroppsrörelse, ej af hög diet, ty
hade han lefvat nu, skulle han mycket väl kunnat gå och
gälla för “blåbandist eller goodtempiare», med reser-
vation dock alltid för dylika rörelsers extrema fordringar,
ty ytterligheterna ocli därmed vanligen förenade osten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
