Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Oppunda Västra kontrakt - Västra Vingåker - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*
154
andra kläder, än som kyrkioherden och församlingens älste
kände för goda“; han blef afsatt från sitt ämbete af samma
stämma, som tillsatt honom.
Men lika angelägen Simming var om bevarandet af *
det gamla vördnadsvärda och goda, lika strängt ifrade han
för borttagandet af dåliga bruk och seder. Till detta se-
nare hörde framför allt de s. k. “brudsätesölen11 eller den
seden att brudsätan — så hette hon, som klädde bruden
— “med mat och öl plägade dem, som lögerdagsaftonen
ledsagade henne till bröllopsgården11. Den seden — så
stadgades 1675 — skulle “alldeles afläggias, alldenstund
nu, som i den högvördige herren Baazens (prosten Baazius)
tid oskick förekommit och de tracterade mycket illa låtit,,
ropat och skriat, hvilket såväl dmus Ludgovius sacellanus
som Lars domaren i Vad förnummit11.
Som man häraf kan förstå, voro de seder och bruk,,
man vid bröllopen och deras förberedelser hade att iakt-
taga i Vingåker, ganska vidlyftiga. Också har Simming i
detta ämne gjort åtsk.!anteckningar,som väl förtjäna vår upp-
märksamhet. Anteckningarne hafva följ. vidlyftiga rubrik:
Om the gamble äktenskaps- och bröllopsritibus och ceremonier
i Vingåker, hvaraf en prest har mycket besvär. I dessa
högtidligheter spela “ärns-kärn11 (ärendeskarlen, friaiens
ombud), brudsätan samt tal- eller förmannen en ej obetyd-
lig roll. Med förtydligande af prostens tunga och föråld-
rade stafningssätt och stil skola vi ur hans anteckningar
meddela livad som kan sprida ljus öfver gamla tiders se-
der och bruk.
Ingen kan föreställa sig, huru noga och strängt de
gamle dannemännen höllo därpå, att ingen af deras släkt
ingick äktenskap utom eller rättare nedom sitt stand.
För att förekomma sådant uppgjorde föräldrar, hvilkas
gårdar lågo i byalag med hvarandra eller eljes voro lik-
ställda i förmögenhetsvilkor, de ungas blifvande förening.
Om några ömmare känslor därvid togos med i räkningen?
Knappast. De bestämmande faktorerna voro åtmin-
stone i första rummet de nämnda, och föräldrarne vanli-
gen de, som afgjorde de ungas öde. För att härvidlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
