Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Oppunda Västra kontrakt - Västra Vingåker - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ömsesidigt utröna, hur landet var beläget, begynte äkten-
skapshandeln därmed, att föräldrarne gjorde hvarandra
“tebå“ (tillbud) eller ock, om de unga själfva flngo sköta
om sitt frieri, ss. “af jämlikt och anständigt stånd,“ öfver-
talade drängen, som sig hustru fästa ville, en god och
beskedlig man, vanligen klockaren eller någon annan och
som till lön för sitt besvär erhöll ett par med krus stic-
kade strumpor, att han ville vara “ärns-kär“ (ärendeskarl)
hos pigan och hennes föräldrar och “tala till fästepiltens
förmån“. Drängen hade visserligen själf “sett sig före“
både med afseende på pigan och hvad hennes föräldrar
ägde i löst och fast; men “ärns-kärn“ skulle drifva på
saken och till det bästa anbefalla friaren och hade för
det ändamålet 14 dagar eller högst 3 veckor att verka,
efter hvilken fatalietid han hade att återbära besked till
friaren. Vi tycka oss finna en sådan typisk “vingåkers-
ärnskär“ i den raska bild Runeberg skänker oss i sin
hurtiga och hjärtevarma folklifsskildring “Elgskyttarne“,
dock med den skillnaden, att vi lägga i klockarens mun,
hvad som där frambäres af den manhaftige och välför-
ståndige Petrus, då han med högtidlig uppsyn träder fram
som “böneman“ inför den blomstrande “Pledda på lierr-
gåln“ och talar:
“Men att du icke må tveka och tro, att en fattig begär dig,
se, så vill jag förtälja dig allt, hvad han har och besitter,
löst och fast, det förnämsta: Det ringare nämner jag icke,
ty uppräkna det allt förmådde jag ej på en kvällstund,
hade en tunga jag än mer rörlig än löfvet på aspen.“
Sedan “ärns-kärn“ fullgjort sitt uppdrag och lyckats,
begynte kontrahenterna “laga till reds“ gåfvor för hvar-
audra, hvarefter det lystes för dem en söndag till trolof-
ning. Vid tiden för denna lysning var man å båda sidor
i färd med att köpa eller förfärdiga “grannlåt“ till ömse-
sidiga “begåfningar“, hvilka ej voro så litet dyrbara och
hvilka aftonen före lysningen skulle af “fästepilten“ öfver-
lämnas. Då begaf sig denne, åtföljd af sin talman, dit,
där fästekvinnan var, medförande sin begåfning till henne,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
