Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Oppunda Västra kontrakt - Västra Vingåker - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
tjänte män. Jag råder honom att ännu några år arbeta
och förvärfva sig ökade förtjänster; kom sedan och sök
något af våra större pastorater“.
Wåhlin blef emellertid den lycklige. Tillträdde 1832.
Hedersprost s. å. L. N. O. 1851. Död midsommardagen
1861. Hade någon tid förut blifvit träffad af slag söndags-
morgonen 10/(. 1861, just då han skulle stiga upp från
bädden, beredd att s. d. predika i Julita kyrka om “det
bortappade fåret“. Utan att återfå tal-eller rörelseförmå-
gan afled han 8 dagar senare, jordfästades i Vingåkers
kyrka och nedsattes i sin egen graf i Skedevi kyrka i
Östergötland.
Hvad är nu att säga om denna långa lefnad? En
rikt begåfvad natur, som på grund däraf, att han ej
blef allt hvad han ville, icke heller blef allt hvad han
kunde blifva. Han var utrustad med stora pund och öf-
verträffade i begåfning sin farbroder, den förutnämde dom-
prosten, men hade ärft dennes bjudande och befallande
väsen. Något djupare vetenskapligt intresse ägde W.
icke; det mera gedigna låg icke för hans speciella intresse.
Därför hafva vi af W:s penna intet vetenskapligt arbete,
trots den stora produktiviteten. Hvad han på det religiösa
området frambragt såsom t. ex. “Keligionstal11, frågor och
svar rörandes alighetens “grund, medel och ordning11,
“biblisk lärobok“, “Om qväkarne“, “Om Thugs eller stry-
parna“, m. m. sträcker sig ej utöfver broschyrens omfång.
Men när han rörde sig på det skön-literära området —
detta gebit, som af en och annan biskop den tiden an-
sågs såsom ett “Noli me tangere“ för en prestman
och kunde straffas med suspension — då rörde han sig
med ledighet, då såg man blinkar af hans “kvicka och
lifliga ingenium“. I författande af äreminnen, verser och
tillfällighetstal rörde han sig med mästarehand; i sina
“Dagsländor1’ m. m. är han alldeles i sitt element, lätt,
lekande, oftast kvick, men ej sällan spetsig, satirisk, stun-
dom kanske ock något grofkornig, dock att äfven där
snillet tydligen framlyste. Som tillfällighetspoet var han
både flitig och lycklig. Kronprinsens födelse 1826, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
