Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Nyköpings västra kontrakt - Stigtomta och Nykyrka - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Sandomir, där de stötte tillsammans med fältmarsk. Ren-
skölds armé. Därefter vorden Bat.-pred. vid Söderm. reg.,
följde han sv. armén öfver Weichseln till Warschau. På
denna marsch råkade han i en häftig sjukdom och måste
mästadels föras på vagn. Efter att hafva blifvit något
återställd, deltog han som följeslagare i en kommenderad
bataljon, som skulle afgå till konung Stanislaus residens
Reisen att där göra tjänst som denne konungs lifgarde,
hvarefter regementet öfver julhelgen 1705 inkvarterades
i staden Bentzin.
Följ. år i jan. vardt ett hastigt uppbrott om natten,
orsakadt af flendtliga rörelser, då regementet med en del
af den tillstötande armén måste gå emot fienden. Lind-
berg blef då åskådare af det namnkunniga fältslaget vid
Frauenstadt 1706, där de sv. vapnen fördes med så myc-
ken ära.
Efter denna seger drog sig sv. armén ur Polen till
Sachsen, men gick 1707 tillbaka till Polen, på bvilken
resa L. utstod många svårigheter. Oupphörliga strapatser
i förening med brist på nödigt lifsuppehälle ådrogo honom
ånyo en häftig sjukdom, under hvilken han i 11 veckors
tid under bar himmel i den strängaste vinter måste låta
bära sig på en bår, under det att marschen alltjämt for-
cerades genom Lithauen och hvita Ryssland åt Smolensk,
till dess något tjänligt vinterkvarter kunde erhållas.
Ett sådant fanns till sist vid Smorgoni, där kon. tog-
sitt kögkvarter. Medan hären låg där i overksamhet, in-
träffade i febr. 1708 en händelse, som sedan gaf fältpred.
L. och hans kamrat, hofpred. Nordberg, som antecknat
densamma, åtskilligt att tänka på. En ung person kom-
men fr. Sverige, hade, som han påstod, haft åtskilliga
drömmar och uppenbarelser och uppträdde därföre som
en slags olycksprofet vid lägret. Han menade sig “hafva
sett allehanda märkvärdigheter, hvilka han gärna skulle
vilja upptäcka för konungen, men beklagade att det var
honom betaget11. På vänlig begäran af fältpredikanterna
Nordberg och Lindberg att omtala för dem något af sina
“märkvärdigheter11, lät han slutligen med mycken möda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
