Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Nyköpings östra kontrakt - Bälinge och Tystberga - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
Knappt hade dessa ord gått öfver Davids läppar,
förrän konungen, upptänd af vrede, kastade sig öfver den
frimodige presten, slog honom till golfvet och befalde de
närvarande att slå honom. Men denna befallning hade
knappt hunnit gifvas, förrän han knuffade undan exekuto-
rerna och själf begynte trampa på David, som under
djupaste tystnad led denna skymfiiga behandling.
“Vill du missbruka skriftens språk, din kätterska hund?‘£
ropade konungen oaflåtligt. “Vill du lära mig?“
Härvid ställde han sig med bägge fotterna på David
och yttrade: “på lejon och huggormar skall du gå och
trampa på unga lejon och drakar14 (ps. 91: 13).
“I Stockholms torn blef han insatt,
Där hade han mörkt både dag och natt;
Utur tornet blef han tagen ett sinn
Och hafd i salen till konungen in.
När han så genom dörren steg,
Han sig för konungen bugade och neg;
Dock månde det all gunst förspilla,
Att han ej sade som konungen ville.
Ej blefvo de bättre förlikta då.
Till golfvet lät konungen honom slå
Och befalte en knekt i håret att taga
Och framåt salen honom släpa och draga.
Han steg på honom och trampade fast,
Att under var, det ryggen ej brast.
Han trampade på honom åter och fram
Och sade: “du skall rätt nu få skam“.
När han så hade trampat länge,
Begynte han Skriften till att vränga
Och sade, att Skriften säger så:
“På lejon och huggormar skall du gå“.
Sedan han nu om honom så lagat,
Måste knekten honom åter i håret taga,
Och draga tillbaka och var ej sen
Utöfver golfvet till dörren igen“.
Ändtligen syntes konungen själf tröttna vid detta sorg-
liga skådespel och lät återföra David i fängelset. Kan-
hända insåg ock konungen, att han förgått sig och gaf
honom nu ett bekvämare rum. Kanhända låg det ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
