Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Södertörns kontrakt - Botkyrka och Salem - Vellinge brukspredikanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10. Benedietus Olai Strand (1706—23), förordnades
hit af kons. “provisionaliter“, men “fick icke inrymmas
hvarken i prestgården eller i ämbetet för Jäger“. Emel-
lertid hade nu “viss ägare kommit till Vellinge bruk, och
konsistorium fick tillfälle conferera med patroni ecclesim1’,
och Jäger blef med landshöfdingens hjälp fördrifven, och
Bengt Strand ordinarie brukspred, här 1706 och fortfor
därmed till 1723, då han flyttade till Gryts pastorat. Satt
här länge i stor fattigdom, emedan bruket i 11 år låg
nere; sökte redan 1719 Huddinge pastorat.
11. Petrus Melander (1723—32). Konnu. i Botkyrka..
/ ■
12. Jonas Hellman (1732—35) f. 1697 12/2 i Nyk. För-
äldrar: borgaren Johan H. och Maria Ekman. Gymn. 1711..
Stud. i Ups. 1717. Fil. mag. ib. 1722. Pvgd 17/a s. å.,
men hade under de 13 första åren icke någon regelbunden
presterlig tjänstgöring, utan synes ha predikat här och
där, såsom vi finna af hans tryckta skrifter. Han hade
nämligen någon tid efter sin prestvigning begifvit sig till
Stockholm och tjänstgjort några år vid Storkyrkan. Men
då han, som var tillgifven den pietistiska riktningen, dels
genom konventiklar, som han hållit, dels genom oförsiktiga
yttranden kommit i delo med konsistorium i Stockholm,
blef han förbjuden att vidare predika i Storkyrkan, då
han af Tollstadius antogs till medhjälpare i Skeppsholmen.
Stod i början i mycket godt förhållande till Tol|stadius,
ända tiii dess han under enskilda samtal begynte miss-
tänka honom för Dippelianism. Med anledning häraf in-
kallades han 1728 20/n för konsistorium att redogöra för
Tol/stadii kyrkliga ställning, då Hellman uppgäf, att han
vid samtal med T. funnit honom böjd för Dippels lära,
ehuru “II. icke vill bestämdt påstå/att så var, enär det
vore svårt, ja nästan omöjligt, att något visst tala om
dem, som stå in statu scrupuloso et tentationis“»
Sedermera började H. tillsammans med den i hufvud-
staden tjänstgörande prestmannen Johannes Volter att i
sina predikningar, ehuru utan att namngifva hvem som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>