Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Södertörns kontrakt - Österhaninge med Ornö, Utö och Nämdö kapell - Nämdö. Kapellpredikanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
gamla kyrka och gåfvo Gud löften, att om de återvände
friska och färdiga till sina hem, de skulle förära kapellet
gåfvor. Sådana löften kallades sjönöds- eller fiskelöften,
de senare afgifna i syfte, att Gud måtte välsigna deras-
färd med ett rikligt fiskafänge.
Och när de sedan återkommo från färden, såg man
än den ene än den andre offra sina gåfvor, vanligen ringa
och torftiga på grund af befolkningens fattigdom, men
stundom dyrbara och varaktiga gåfvor, hvilka uppsattes
eller upphängdes “till evärdligt minne“ i det gamla ka-
pellet. Så t. ex. fader Anders en silfkanna på grund af
hans lyckliga räddning den stormiga natten anno 15—,
af “sjöman Bengt“. en kyrkhåf “pro liberatione ex peri-
culo“, af Fiskar-Pelle ett riggadt fartyg för en öfvermåttan
riklig fångst, af gamla mor Brita i Krokvik en silfljus-
stake “in signum gratitudinis pro restitutione sanitatis11.
Ja, på grund af dessa och dylika löften samt folkets
fromma sed funnos i den lilla träkyrkan åtskilliga minnen
af större och mindre värde, förknippade med viktiga ske-
den i deras lif, som gifvit dem, minnen bestående i små
skepp, hängande i taket, ljuskronor, kyrksilfver, mäss-
hakar, men äfven pänningar till högre och lägre belopp,
allt utlofvadt antingen före den farliga färden eller ock
under densamma i nödens och olyckans stund. Äfven
sjukdomar och farsoter gåfvo anledning till sådana löften
och gåfvor.
Och det var ej blott det olärda folket, som så gick
till väga, äfven flera af den tidens upplyste; kapellförsam-
lingens egna prester bevarade med omsorg de gamla tra-
ditionerna och föregingo sina öboar med goda exempel.
Så lät den ärevördige Betulinus år 1710—11 förära till
närnda kyrka 7 dal. 16 öre till tack därför, att han och
hans hus blifvit vid hälsan bevarade under en svår och
“besmittosam“ farsot, som då grasserade i Stockholm, ut-
bredde sig på många orter, äfven till Nämdön, och med
afseende på hvilken samme Betulinus i fromt nit beder:.
“Gud afvände nådeligen!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
