Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Södertelge kontrakt - Södertelge och Tveta - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Hölö. föredrog att sitta i sadeln. Minnet af dessa hans
vandringar mellan kyrkan och prestgården bevara ännu
tvänne platser, urhålkningar i ett berg, kallade “Bullers
stol11 och “Bullers säng“.
Märkligast framstår bilden af Mårten B. genom det
goda förhållande, hvaruti han städse stod till sin konung.
Flyttningen till Södertelge hade ej rubbat den gamla vän-
skapen mellan Karl XI ocli hans hofpred. Ofta finna vi
honom i konungens sällskap, särskildt på lustresorna till
Gripsholm och Kungsör, då konungen i förbifarten gästade
Geneta och tog B. med sig. Och “Buller11 gjorde därvid
skäl för sitt namn och höll målron vid makt på ett så-
dant sätt, att den eljest outtröttligt verksamme konungen
aldrig kunde finna sig bättre än i det lefvande umgänget
med sin gamle krigsprest och hofpredikant, när han någon
gång ville lätta sitt sinne från den tunga regeringsbördan.
En gång, berättas det, gästade honom konungen med
• stort följe i Södertelge prestgård. Det var missväxt det året,
och brödet knappt. Det lärer till och med inträffat, att bröd-
korgen blef läns vid bordet, och när den skulle fyllas,
fans ej mer än en kaka i huset. Denna togs in. Men
innan värden öfverlämnade den till sin kungliga gäst, var
han nog djärf att bita ett stycke därur till de bleknande
hofmännens förskräckelse. Kungen latsade om intet, men
hade, såsom vi få se, icke glömt den lilla episoden, hvarom
B. erinrades på ett sätt, som han väl knappt kunnat ana.
Bettet ur kakan blef honom dyrt, kostade honom 4 trnor
spanmål om året, så länge han lefde. Förloppet var föl-
jande:
Den ridderlige konungen, som gärna gladde sig åt
ett godt skämt, ville på något sätt belöna sin gamle van
för hans tjänster och gästfrihet. Det blef alltså bera-
madt att skänka honom “ett personligt gratial11 — det in-
drogs vid Bullers död — att utgå i spanmål såsom ve-
derlag. Konungen lärer ha beledsagat gåfvan med föl-
jande ord: “Jag tänkte gifva dig 100 trnor jämt, men
efter du var så snål, att du bet i kakan, fåi du nöja iö
III 49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
