Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Södertelge kontrakt - Södertelge och Tveta - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
med 96“. Traditionen förmäler äfven, att konungen vid
samma tillfälle skulle hafva gifvit prestgården dess nu-
varande namn Geneta, ett namn, hvars härledning och
betydelse vållat de lärde många grubblerier (man har t.
ex. velat härleda det från det grekiska “genetäs“ = pa-
triark), men som enligt den kungliga uttydningen helt en-
kelt skall vara: “ge;n äta“ (ge honom äta), syftande på
de 96 tmorna i vederlag. Den enda brödkakan i prest-
gården vid den kungliga middagen hade synbarligen väckt
konungens deltagande.
En fältprest af gamla kärnstammen, fick B. äfven på
gamla dagar — sedan han öfverlefvat både sin skydds-
herre Karl XI och dennes son Karl XII — vara med om
krig och örlig; och det till och med på så nära håll som
i sin egen församling. Vid ryssarnes plundring 1719 hem-
söktes äfven Södertelge, som skoningslöst antändes. Att
undan barbarernas våldsamma framfart kunna om möjligt
rädda kyrkan, blef nu prostens och borgarnes sista och
innerligaste önskan. Man bestormade den ryske kosack-
öfversten med böner. Ändtligen gaf han vika och lofvade
skona kyrkan — men blott på ett vilkor. Berättelsen
härom lyder sålunda:
“Midt på stora torget i Södertelge höll med sin trupp
den 22 juli 1719 en svartmuskig, skäggig ryttare. Det
var den fruktade ryske kosacköfversten, som härjade och
brände öfverallt i trakten, de handfallne och föga till-
tagsne kustboarne till skräck och fasa. Den barske bar-
baren hade redan gifvit order att antända kyrkan. Då
vågade några förtviflade byamän med sin prost i spetsen
träda fram och bönfalla om templets försköning. Till en
början obeveklig, lät han dem omsider på ett hånande
sätt förstå, att om en svensk man från ett af honom ut-
visadt afstånd kunde i första skottet ur en rysk karbin
träffa tuppen på tornet, skulle kyrkan räddas. Den skick-
ligaste skytt, som i dessa fasans stunder kunde uppletas,
framträder då till den anvisade platsen; allas blickar
hänga vid honom, af hvars träffsäkerhet så mycket beror.
I ett nu smäller skottet; i samma ögonblick gör tuppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
