Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Väster-Rekarne kontrakt - Eskilstuna, Kloster och Fors - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464
randena och ansträngningarna i ungdomsåren hade nu
börjat att bära sina frukter i en allt mera försvagad hälsa,
som fått en svår törn genom ett slaganfall 1677 på själfva
predikstolen i Jakobs kyrka. Ett nytt slaganfall 1691 21/s
ändade hans lif, sedan han i 10 år varit biskop i Linkö-
ping och därunder ägnat sina sista krafter att främja och
upprätthålla ordning och gudsfruktan samt de rena och
ostraffliga seder, hvaraf han själf alltid gifvit det vack-
raste föredöme.
P. lärer utmärkt sig för sina allvarliga, kristliga och
gripande predikningar. En samtida, kammarhene J. Eke-
blad, som ofta hörde honom vid riksänkedrottningens hof,
skref till sin gamle fader, den vittre och tappre öfversten
i 30-åriga kriget, den 8 jan. 1662, “huru de på kungl.
slottet på förmiddagen De Heliga 3 Konungarnes dag hört
en predikan af Mester Måns, hvilken var så admirabel,
att alla människor måste bekänna, att där var något gu-
domligt i den människan. Där hade på aftonen hållits ett
värdskap på slottet; men kammarherren skulle alltid gärna
byta 20 värdskap för att höra en sådan sermon och ön-
skade kunna gifva sin fader kär till att förstå, med hvad
ifver och kraft han förliknade den stjärnan, som lyste de
3 vise männen och huru han förmante dem, om där annars
var någon, som af en sådan stjärnas upplysning var i
behof, att de skulle gå en annan väg hem igen och ombyta
deras lefverne. Han sade dem, att om de en gång skulle
märka, i hvad mörker de vandrade––– — tv det är
med dem, sade han, som med en, som stadigt går i mörkret,
han kan inte väl se, huru mörkt det är, förrän han varit
i något ljust rum; när han sedan går ut, skall han först
förundra sig, huru han har kommit fort i ett sådant mörker;
alltså ock de, om de en gång fått synen på det andliga
ljuset, så skulle de inte så lätt gifva sig i mörkret igen“
m. m. Och den 12 febr. samma år skref han: “Jag kan
inte låta bli att tala om denne Mester Måns, ty hans pre-
dikningar ligga mig stadigt på hjärtat, så att, när jag
hörer honom en söndag, är jag viss därpå, att jag inte
tänker på annat hela veckan“. Den 1 april samma år:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
