Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kapitlet. Krigets orsaker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På det att nyssanförda mått och steg i Ryssland ej blefve
misstydda eller skulle påskynda en krigsförklaring, kallade
konungen till sig ryske ministern Alopaeus, meddelande honom, det
omständigheterna föranledde svenska regeringen att afsända den finska
öfvergeneralen till sin post samt att gifva därstädes förlagda
regementen samlingsorder. Konungen ville öppet härom tillkännagifva
»på det man i Ryssland måtte veta att rustningarna i Finland
endast hade rent defensivt ändamål». Han tillade, — »att de
österifrån kommande underrättelserna föreföllo honom så mycket mera
öfverraskande, som den ryske ministerns språk hittills icke antydt några
fientligheter».
Alopaeus svarade, att ryktet om rustningarna mycket förstorats, och
att desamma utan tvifvel endast åsyftade förebyggande af
engelsmännens landstigningar.
I det närmaste samtidigt härmed afgick till Stedingk en skrifvelse,
(dagt. den 6 februari) hvari konungen främst framhåller sin svåra
ställning mellan Ryssland och England, och därefter upprepar han
ånyo det tidigare
omnämnda neutralitetsförslaget, som ett medel till förlikning; härefter säger sig konungen
blifvit synnerligen öfverraskad af underrättelserna från kejsarens sida,
då han väntat sig dennes vänskapliga samverkan för ett mål, som ej
allenast intresserade Ryssland, utan äfven en stor del af
fastlandet. — »Jag kan ej erinra mig», fortsätter han, »att Sverige
har gifvit det minsta skäl till missnöje eller misstroende från
Rysslands sida. Dess rent detensiva förbindelser äro ej riktade mot
detta land, dess tvister böra vara detta land främmande. Det är
ej jag, som öfvergifvit kejsaren af Ryssland, utan tvärtom han,
som öfvergifvit mig. Efter de bevis på trohet och ärlighet, som
jag gifvit honom under den tid vi voro förbundna, kan jag så
 |
Mauritz Klingspor. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
