Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6 Kapitlet. Svartholm och Sveaborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fästningen, emottogs han på stranden af general Kamenski, hvilken
lät sina soldater under trumhvirflar skyldra gevär för att sålunda
visa amiralen en ärebetygelse.
Den 8 maj, kl. 11 ½ hissades ryska flaggan på Gustafssvärds
torn, och ett högtidligt Te Deum afsjöngs vid Ehrensvärds graf.
Ryssarna hade fullt skäl att jubla öfver denna lättvunna seger,
hvilken i det närmaste afgjorde Finlands öde.
Då man för sig vill klargöra orsakerna till Sveaborgs
skamliga kapitulation, kan man ej undgå att finna första ursprunget
därtill hos konungen, som till kommendantens ansvarsfulla post
omdömeslöst och lättsinnigt utsett en olämplig person, hvilken
ej kunde motsvara situationens allvarsamma kraf. Därtill faller
ansvaret yttermera på Gustaf Adolf för det han ej under
belägringen vidtog några som hälst åtgärder för kommunikation
med fästningen. Lämnad åt sig själf, under inflytande af dåliga
rådgifvare, gaf kommendanten vika. Cronstedts
karaktärsegenskaper, hviika tidigare blifvit framhållna, voro ej af den art, att
de kunnat ge honom en säker ledning, när det gällde att finna
väg ur den labyrint, hvari han befann sig. Hans för intryck
mottagliga natur och hans oförmåga att genomdrifva sin vilja ledde
honom tvärtom steg för steg mot undergångens brant, utför hvilken
han slutligen störtade. Det lösa ryktet, att han skulle varit köpt
med ryskt guld, bör anses som förtal, ty det har aldrig af någon
kunnat bevisas. Däremot föreligga flera fakta, hvilka rentvå
honom från denna beskyllning. Cronstedt blef synbarligen ej rikare
efter kriget, än han varit före detsamma. Den lilla pension om
4,500 rdr, som amiralen erhöll ur ryska statsmedel, var i
förhållande till hans rang ej större, än hvad öfriga officerare vid finska
armén erhöllo ur finska statskassan. I svensk tjänst torde hans
lön utgjort 8,000 riksdaler, således betydligt mer än pensionen.
Förutom nämnda pension, utbetalades till Cronstedt på kejsarens
befallning 50,000 riksdaler banko; denna summa utgjorde ett
skadestånd, såsom Ehrnström i sina memoarer intygar. Cronstedt
hade nämligen af konungen erhållit en aktie i ett dykeribolag,
ett slags officiell inrättning, hvars aktionärer utnämndes af
konungen och hvilket inbringade goda räntor. Då nu Cronstedt
förlorade dessa inkomster, blef en motsvarande summa på
kejsarens befallning honom utanordnad.
I sin försvarsskrift har Cronstedt bland annat yttrat: »Måtte
jag påminna hvar och en, som vill döma oväldigt och rättvist,
att vid sin dom fasta större uppmärksamhet på uppsåtet än på
gärningens utgång, hvilken ofta kan bero af slumpen, som styres
af ödet». Och i afseende å den ingångna konventionen yttrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
