- Project Runeberg -  Striden om Finland 1808-1809 /
289

(1909) [MARC] Author: Hugo Schulman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12 Kapitlet. I Karelen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mördande kulor. Bönderna däremot, väl skyddade bakom stenar
och trädstammar, kände sig trygga, då de hörde de ryska
kulornas hvinande och smattrande mot klipporna och braket af
sönderskjutna kvistar i furornas toppar. »Skjut högre!» tillropade
bönderna hånande sina motståndare. Denna blodiga natt i
urskog och moras, hvarunder de hetsade karelarna i förtviflans mod
försvarade sin fäderneärfda torfva, blef för ryssarna fylld af
jämmer och fasa. Ett slort antal af dem funno här i den dystra
ödemarken sin sista hvilobädd. De hade sin ambulans i en
badstuga i Kelvä by, där man äfven senare fann kvarlefvorna af en
mängd stympade, illa massakrerade lik. Medan striden pågick,
antände flenden den i närheten belägna Keihonvaara gård, hvarvid
skenet från eldhärden upplyste de hemska scener, som höstnatten dolt
i sitt mörker.

Då fienden slutligen insåg omöjligheten att med skjutning
bortdrifva bönderna från deras väl skyddade ställning, begynte de
framsläpa trädstammar, för att af dem göra flottbroar och sålunda
komma öfver den smala ån.
Att längre försvara backen tjänade nu ej mera till något, ty så
snart fienden lyckats öfvergå ån, skulle bönderna ej längre kunna
motstå deras öfverlägsenhet. Därför drogo de sig, medan natten
ännu varade, tillbaka och tågade 18 km längre norrut, till Jouhia
sunds norra strand. Här stannade de bakom en lång bro,
hvilken delvis nedrefs.

Tiainen med nurmisborna anlände nu äfven till stället, och
man gjorde sig redo för ett samfäldt, ihärdigt försvar. Då
ryssarna den 10:e äfven hunnit fram till platsen, lyckades bönderna
genom en list vilseleda dem. Fienden såg en kolonn framrycka
från skogen, hvilken, då den defilerade förbi, hälsade dem med
en salva. Snart försvann den, och en annan kolonn
frammarscherade, därefter en tredje och sålunda i fortsättning, tills en
aktningsbjudande styrka hade tågat förbi. Att det var samma
kolonn, som alltjämt återkom, anade ryssarna ej och härigenom

illustration placeholder

Vorna bro.



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:25:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stridfin/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free