Striden om Finland 1808-1809 / 290 (1909) Author: Hugo Schulman Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12 Kapitlet. I Karelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklaras deras rapport om att passet försvarades af många tusen
man. Då härtill lägges ställningens ointaglighet — ett bredt sund
åtskilde här de stridande — var det ej märkvärdigt, att fienden
afstod från försöket att angripa bönderna. Den 11:e vände
ryssarna om och tågade tillbaka.

Efter fiendens aftåg flyttade Tiainen sitt högkvarter till Eno
kyrkoby, hvarifrån han företog ströftåg mot ryssarna. Än
öfverföll han en fora med lifsmedel, än fångade han en kurir, än
plundrade han fiendens förrådsupplag, utan att ryssarna kunde
nå den oförvägne mannen. Tutschkoff satte ett pris af 500 rubel
på hans hufvud, men oskadd gick han igenom alla faror och
bibehöll öfvertaget ända in i november månad.

Landskapsbild från Eno. (Valliniemi.)

Tiainen med sina tappra män hindrade sålunda fienden att
begagna den väg, som från Pielis genom Nurmes leder till
Sotkamo och Kajana. Hade ryssarna lyckats komma fram nämnda
väg, skulle de för Sandels afskurit återtåget norrut. Nu blefvo
alla deras bemödanden att tränga fram genom norra Karelen
fruktlösa, och dessutom voro omkring 2,000 man bundna vid trakten,
allt detta tack vare karelarnas sega motstånd. Först då öfver
vattendragen spändes broar af is, och den finska hufvudarmén
dragit sig långt upp mot norden, återvände Tiainens män till sina
hem och underkastade sig den påtvingade nya trohetseden.
Endast Tiainen själf vägrade aflägga ed åt tsaren och måste på grund
häraf fly från trakten, men lyckades efter många faror och
äfventyr välbehållen uppnå Sverige. I Stockholm emottogs han nådigt
af konungen, som förärade honom medaljen för tapperhet i fält

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>