- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 46-48. En blå bok. Del 1-4 /
189

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Avdelning I - Projektioner - Fixeringsbilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

liknade en frånvarande bekant; strax därpå
kompletterade mitt öga bilden, utraderande det olika. – Se där
går X, sade jag! – Vännerna sågo likheten, förstodo
att det icke var X, fattande huru jag menade, och
instämde utan reflexioner. Om vi strax därpå råkade
X, så blevo vi förvånade och försökte inga förklaringar
inför det oförklarliga i fenomenets senare del. Men
en dag gick jag på gatan och »såg» vid fullt dagsljus
min vän doktor Y, som bodde 50 mil ifrån min ort.
Det var han; men det var icke han; den lilla gestalten
var densamma ehuru något vacklande, osäker;
ansiktet även, med dess grågula ton, ehuru nästan
spöklikt, med djupa fåror följande ansiktets ovallinjer, och
med ett grämelsens tvungna skratt. Hemkommen läste
jag i tidningen att mannen var död.

FIXERINGSBILDER.



Lärjungen fortfor: En afton gick jag förbi en
känd teater under pågående föreställning, då det var
folktomt utanför. På trottoaren stod spejande en
skådespelare som avlidit för trettio år sen, sedan han
först blivit vansinnig av harm att icke ha lyckats
komma fram vid just denna teater. Hans ansikte
var fårat av samma parallella rynkor från tinningen
till käken som min avlidne doktors. Var det han eller
icke han? frågade jag mig, och lät frågan stå öppen.
– En annan gång åkte jag i främmande land på ett
tåg. Vi stannade 3 minuter på en station. På
perrongen, mitt på ljusa dagen, gick en man med ett
färgschatull i handen, nervös, lidande, illa klädd. »Det
är han,» tänkte jag; »hur har han kommit hit? Hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:39:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/blabok/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free